Framkomligheten i trafiken är ofta sämre vintertid. Varje år leder vårt svenska vinterväder till allt från avåkningar och kollisioner till totalstopp på vägarna. Bengt Olsson, presschef på Trafikverket, menar att en av de största utmaningarna är när temperaturen växlar mycket kring nollan.
– Det är förrädiskt. Är det snö ute reagerar man oftast som bilförare och tar det lugnare. Men halkan, som kan uppstå när temperaturerna växlar mycket, syns inte på samma sätt.
Svarthalka uppstår oftast i närheten av vatten eller i sänkor och kan slå till på underkylda vägbanor trots att det är plusgrader i luften.
– Den går att hantera, men kan vara svårare att upptäcka eftersom den uppstår fläckvis. Det enda sättet att skydda sig som förare är att anpassa hastigheten, säger Bengt Olsson.
Det är Trafikverket som är beställare av vinterväghållningen på statliga vägar. Upphandlade entreprenörer sköter vägarna och det är vägens vinterklass som avgör hur snabbt den ska plogas och halkbekämpas. En stor utmaning för de som sköter vägarna är att veta exakt när eller var nya halkfläckar uppstår. Men Trafikverket samarbetar bland annat med fordonsindustrin för att utveckla ny teknik som ska förbättra möjligheterna avsevärt.
– Fordonsindustrin är mycket intresserad av nya lösningar, och vi försöker påskynda det, berättar Bengt Olsson.
Trafikverket har exempelvis haft ett samarbete med Taxi Göteborg, där man låtit bilar dela friktionsdata i realtid för att kunna informera om halka och is till efterkommande fordon.
”Tycker att halkbekämpningen blivit sämre”
Johan Persson är delägare i Lars Persson Åkeri AB, som specialiserat sig på att frakta stolpar och annat långt gods. Åkeriet har sitt huvudkontor i Småland, men kör över hela Sverige och Norge.
– Jag tycker att halkbekämpningen i Sverige blivit sämre sedan 90-talet, när jag började köra. Det är tråkigt, även om det handlar om miljökrav, säger han.
I Norge, däremot, tycker Johan Persson att halkbekämpningen fungerar betydligt bättre.
– Utmaningen där är i stället vägstandarden. Det är så smalt, trångt och backigt. Det kanske är berg på ena sidan vägen och stup på andra. Det går inte att köra offensivt, utan man måste vara defensiv, tänka efter och planera sin körning.
Längs kusterna i Norge är det dessutom vanligt med regn som fryser, vilket kan skapa riktigt farligt underlag.
– När vädret är som sämst stängs vissa fjällövergångar av, då får man stå still och vänta tills de fixat till vägarna, berättar Johan Larsson.
Däcken spelar roll
I Norge måste fordon med en bruttovikt över 3,5 ton ha snökedjor i fordonet från den 15 oktober till den 31 mars. Johan Persson berättar att det händer att förarna måste lägga på kedjorna för att få köra över vissa fjällövergångar, även om det inte är så vanligt. Förutom snökedjor är åkeriets bilar också utrustade med sandspridare. Men allra viktigast för säker vinterkörning i både Norge och Sverige är bra däck, menar Johan Persson.
– Det är nummer ett. Vi kör mycket med Bridgestone, Yokohama, Michelin och till viss del även Nokian. På två bilar som kör i Nordnorge har vi dubbdäck fram, det har vi även på ett ekipage som är stationerat i Kalix och ett ekipage här nere i Småland. Men man får vara noga på att inte lägga på däcken för tidigt på säsongen. Sedan ska de av så tidigt som möjligt.
Johan Persson berättar att däckkraven för tung trafik är hårdare i Norge än i Sverige. Hela ekipaget måste ha vinterdäck märkta med alptopp/snöflinga. Dessutom kontrolleras fordonen oftare.
– Bara den här veckan har en av våra bilar blivit stoppad för kontroll två gången, säger Johan Persson, som är positiv till de hårda kraven och tycker att Sverige har en del att lära.
– Det är lite mjäkigt här. Här har vi större problem med framför allt utländska dragare som fastnar i backar. De kör ibland på rena sommardäck.
Bengt Olsson på Trafikverket tycker dock att de allra flesta är duktiga på att använda godkända däck även i Sverige. Han menar att de flesta olyckor på vintern sker av andra skäl, till exempel att man inte anpassar hastigheten efter underlaget.
– Oavsett hur mycket vi halkbekämpar kommer vi aldrig få samma väglag på vintern som under torra sommardagar. Därför är det viktigt att man som förare gör en egen läsning av vägytan. Många ligger för nära andra fordon och kör för fort, det gäller även yrkesförare, säger han.
Stänger av vissa hållplatser
Även i stadstrafik kan vintervädret ställa till med stora framkomlighetsproblem. Josip Dzanan ärtrafiksäkerhetsansvarig på bussbolaget Nobina Sundsvall, som sköter en stor del av busstrafiken i Sundsvallsregionen. Han säger att både vädret och geografin i regionen innebär utmaningar.
– Sundsvall ligger mellan två berg, och det finns hållplatser som ligger på ”fel” ställen. Där händer det att vi fastnar. Tidigare har personal från vår servicehall åkt ut och grusat när det hänt, men det får vi inte göra längre av trafiksäkerhetsskäl. Nu är det kommunen som åker ut i stället.
Josip Dzanan berättar att det finns hållplatser i Sundsvall som inte trafikeras alls på vintern eftersom de ligger för illa till. Det händer också att vissa turer ställs in på grund av dåligt väder.
– Underkylt regn är värst, då går det knappt att köra. Men om man ser till våra förutsättningar ställer vi in ganska få turer. Målet är att inte ställa in några alls.
Av miljöskäl används dubbade däck normalt inte i stadstrafik, och Nobina kör enbart med året-runt-däck. Enligt Josip Dzanan har chaufförerna små knep för att undvika att köra fast.
– Det blir till exempel ofta väldigt halt på hållplatserna, genom att stanna precis före eller efter hållplatsen kan man minska risken att fastna.