DEBATT
"Naturvårdsverket och IVL, Svenska Miljöinstitutet, utlyste nyligen en innovationstävling för hållbara alternativ till konstgräs. Syftet sägs vara att stoppa spridningen av mikroplaster, detta trots att studier visat att spridningen från konstgräsplaner är nästintill obefintlig. Med enkla åtgärder kan spridningen reduceras till 10 gram granulat per år och plan, jämte 100 gram andra mikroplaster.
Gummit är dessutom kemiskt stabilt och sjunker i vatten. De alternativ som finns har hittills inte visat sig leva upp till de krav som ställs på spelbarhet i alla väder, minimerade spelarskador eller total miljöpåverkan.
Mot bättre vetande riktar Naturvårdsverket och IVL åtgärder mot ett material som är bra för miljön och uppskattat av hundratusentals idrottsutövare i hela landet. Experimenterandet riskerar att kosta miljarder för Sveriges kommuner.
I Sverige finns det cirka 1 300 konstgräsplaner, de allra flesta består av konstgräs med SBR-gummi som infillmaterial. Varje år skapar dessa planer minst 30 miljoner individmotionstimmar i Sverige, en plan motsvarar upp till 10 stycken planer med naturligt gräs, sett till årlig speltid. SBR-gummit har fungerat utmärkt under 20 års tid, och utan det hade möjligheten till lek och idrott året runt i hela landet varit mycket begränsad.
Materialet är också kostnadseffektivt för kommunerna. Att anlägga en konstgräsplan med bioinfill kostar minst 1 miljon kronor mer per plan. En konstgräsplan med SBR-gummi har ofta dubbel så lång livslängd. Sett till årlig merkostnad för de alternativ som presenterats så handlar det om flera hundra tusen kronor per plan, jämfört med några tiotusen kronor i engångskostnad för att minimera granulatspill. Detta för att komma åt 10 gram infill - som aldrig visats medföra någon skada i naturen. Det blir kostnader på tiotals miljoner kronor per kilogram möjligt spill för att eliminera ett icke-problem.
IVL nämner ingenting om detta eller behovet av livscykelanalyser, och definierar inte ens vad som ska klassas som ”hållbart” i sin tävling. Material som i dag ibland pekas ut som mer miljövänliga än SBR-gummi behöver inte alls vara det om man tar hänsyn till hela livscykeln. Ett exempel är kork, som tar enorma mängder mark i anspråk och dessutom kräver kemisk behandling för att kunna användas som infill. Livscykelanalyser har till och med visat på större klimatpåverkan än för återvunnet gummi.
Varje år återvinner Svensk Däckåtervinning över 90 000 ton bildäck som bland annat blivit gummigranulat till konstgräsplaner. På så vis blir däck, som annars måste fraktas i väg för att förbrännas i länder med mycket sämre miljökontroll än vi har i Sverige, en del av ett cirkulärt system. Granulatet kan dessutom, till skillnad från andra infill, återvinnas igen efter användning på konstgräsplanen.
Vi måste våga anlägga ett cirkulärt systemperspektiv på den här frågan. Om IVL och Naturvårdsverket verkligen vill göra en miljöinsats välkomnar vi en innovationstävling för återvunnet gummi i stället. Vi behöver hjälpas åt för att hitta sätt att förlänga livstiden på alla säkra material vi använder så att de kan ingå i ett cirkulärt flöde. Då avlastar vi planeten från de överuttag av jungfruliga resurser som vi ser i dag. Det borde rimligtvis ligga i även Naturvårdsverkets och IVL:s intresse."
Fredrik Ardefors,VD Svensk Däckåtervinning AB