– Från EU-parlamentets sida väjer vi inte för att även komplexa tekniska material som däck ska kunna ingå i den cirkulära ekonomin. Det finns en stor potential hos däck, liksom när det gäller textilier och papper, säger Jytte Guteland och fortsätter:
– Det är bra både för industrin och miljön om vi hittar en ny marknad för uttjänta däck.
En svårighet när det gäller ökad återvinning av uttjänta däck, och att kunna tillverka nya produkter av materialet, är att det är klassat som avfall. Genom att införa så kallade end of waste-direktiv (EoW), alltså en slutpunkt för avfallsklassningen, ökar möjligheten att få in materialet i den cirkulära ekonomin.
Så sent som i februari antog EU-parlamentet en resolution där man slår fast sina ståndpunkter det omfattande arbetet med EU:s så kallade gröna giv (The European Green Deal), där områdena cirkulär ekonomi, hållbarhet, återvinning och EoW ingår. Kommissionen har avviserat att ett brett förslag inom den gröna given ska läggas fram under året.
I parlamentets resolution, riktad till EU-kommissionen i dess beredning av den gröna given, understryker parlamentet att man vill se end EoW för däck, liksom för textilier och papper.
Så här skriver parlamentet:
”Europaparlamentet stöder helhjärtat ambitionen att inrätta en välfungerande EU marknad för giftfria returråvaror av hög kvalitet – utan att det påverkar bestämmelserna i ramdirektivet om avfall och förordningen om transport av avfall – och understryker att detta kommer att kräva gemensamma kvalitetsstandarder. Parlamentet påminner om att medlemsstaterna har möjlighet att fastställa nationella kriterier för biprodukter och för när avfall upphört att vara avfall och uppmanar kommissionen att föreslå harmoniserade europeiska kriterier för när avfall upphört att vara avfall i viktiga avfallsflöden, i linje med ramdirektivet om avfall, för att avlägsna marknadshinder och säkerställa materialåtervinning av hög kvalitet. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har fastställt EU-specifika kriterier för papper, däck och textilier, vilket krävts enligt ramdirektivet om avfall.”
Däckdebatt träffade Jytte Guteland, som sitter i EU-parlamentets miljöutskott och som har arbetat aktivt med parlamentets resolution, i ett digitalt möte för att höra om hennes inställning till ökad återvinning av däck och vad som händer härnast inom EU.
Vilken är din och Socialdemokraternas inställning till end of waste-material?
– Vi är positiva till att EU arbetar med EoW-kriterier. Det behövs sådana kriterier för flera produkter. Däck är en sådan produkt, säger Jytte Guteland och fortsätter:
– Däck, textilier och papper är produkter där vi slänger mycket material och där vi skulle kunna använda det på ett mycket mer hållbart sätt och återvinna mer. Vi vet ju exempelvis att det förbränns däck i väldigt stor skala. Däcken skulle nog många gånger kunna användas på ett mycket smartare sätt och där har EoW-kriterier en betydelse.
Även i Sverige utreds behovet av nationella EoW-direktiv. Naturvårdsverket fick det uppdraget av regeringen i årets regleringsbrev. Tycker då Jytte Guteland att EoW främst är en fråga för EU att hantera, med gemensamma regler för alla, eller är det upp till varje enskilt medlemsland att själv besluta om?
– Jag tror att EU-nivån spelar en viktig roll. Men samtidigt hindrar det inte att vissa medlemsländer kan gå före och utarbeta modeller. Så arbetar vi till exempel just nu med klimatlagen där Sverige har varit ett föregångsland.
Både EU-kommissionen och EU-parlamentet pratar om ”harmoniserade EoW-regler” för den gemensamma marknaden.
Vad avses med det begreppet?
– Ett troligt scenario är att arbetet med att arbeta fram EoW-kriterier resulterar i att man tar fram en slags miniminivå, ett golv, som gäller för alla men där ett land som Sverige kan gå längre. Ett enskilt medlemsland ska inte hindras att ta vissa steg, om de ser att arbetet i EU drar ut på tiden.
Utmaningarna som EU-parlamentet främst pekar på när det gäller en ökad återvinning av däck är kemikalierna i däcken. En ökad återvinningsambition får inte stå i konflikt med EU:s så kallade avfallsdirektiv, som ställer krav på giftfrihet för att material ska ingå i kretsloppet och den cirkulära ekonomin.
– Men dom utmaningarna gäller inte bara för däck utan för många material, så även för papper och textilier. När nu Naturvårdsverket tittar på detta skulle jag också önska att de undersöker hur man kan hantera denna fråga, alltså motsättningen mellan ökad återvinning och krav på giftfrihet. Det får inte bli ett hinder utan vi ska se möjligheterna och hitta rimliga avvägningar, säger Jytte Guteland.
– Om Sverige och Naturvårdsverket skulle kunna peka på konkreta svårigheter så blir det också lättare för EU att hitta avvägningar mellan dessa två intressen. Det är bra om Sverige ligger lite före här och på så vis kan påverka EU-processen.
Efter att ha varit i kontakt med kommunikationsavdelningarna på både EU-kommissionen och EU-parlamentet så gör Däckdebatt bedömningen att det kommer att ta minst sex år innan lagförslagen inom den gröna given blir verklighet.
– Jag är inte förvånad över den tidsuppskattningen men det beror också på hur högt detta prioriteras av EU-kommissionen. Nuvarande kommission har bara 3,5–4 år kvar på sin mandatperiod.
När det gäller kraven på giftfrihet i den cirkulära ekonomin så tror Jytte Guteland att det går att hitta industriella användningsområden för uttjänta däck där ”ett kemikalieinnehåll inte innebär så stora svårigheter”:
– När det till exempel gäller användning av gummimattor på lekplatser kanske det måste ställas högre krav innehållet i däcken. Men ett sådant tänk har vi vana av sedan tidigare.