Den 22 december 2020 beslutade regeringen om Naturvårdsverkets regleringsbrev inför verksamhetsåret 2021. I beslutet utfärdades ett uppdrag med namnet avfall som resurs, där en del av uppdragsbeskrivningen löd:
”Naturvårdsverket ska analysera förutsättningar inklusive för- och nackdelar med nationella kriterier för när avfall upphör att vara avfall (end of waste-kriterier) och göra en bedömning om det skulle kunna vara aktuellt att ta fram nationella end of waste-kriterier.”
I januari 2021 kontaktar Däckdebatt uppdragets projektledare Karin Klingspor för att få veta mer om projektet.
– Vi är vi inne i en planerings- och uppstartsfas där vi håller på att sätta oss in i uppdraget och vad som förväntas av oss. Så småningom ska vi, om vi anser det aktuellt, börja titta på olika avfallsströmmar för att se vilka som är mest prioriterade och lämpliga för end of waste. Däck är en sådan avfallsström som kan komma att omfattas. Min förhoppning är att vi ska kunna ha en tydligare plan för genomförandet av uppdraget under den närmsta månaden, säger hon.
Hon berättar att Naturvårdsverket ser branschorganisationer som en naturlig samarbetspartner i många regeringsuppdrag och att de gärna för dialoger med dem under arbetets gång där det är relevant.
Detta besked gläder Däckbranschen Sveriges vd Fredrik Ardefors, som även är vd för Svensk Däckåtervinning, SDAB. Han och SDAB har länge arbetat för att det ska bli enklare att tillverka nya produkter av den råvara, gummigranulat, som kommer från återvunna däck. Men avfallsklassningen som finns på materialet i dag gör det svårt att dra igång en bredare produktion av saker som vattenreningsbäddar, gjutna produkter och andra innovationer, tillverkade av gummigranulat, som ännu är på försöksstadium. Med end of waste-kriterier för däck skulle möjligheterna för materialet bli betydligt större.
– Det är mycket välkommet att regeringen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att se över behovet av end of waste-kriterier för svenska avfallsfraktioner. En cirkulär ekonomi bygger på att kunna återanvända material som vi redan har och då är en statisk avfallsstämpel problematisk bland annat för återvunnet däckmaterial. Vi hoppas därför att däck ska ingå i de material som Naturvårdsverket ska analysera. Däckmaterial har enormt mycket att tillföra samhället men trenden har gått åt helt fel håll bland annat på grund av gällande regelverk så i dag exporteras uttjänta däck till Asien och Afrika helt i onödan, säger han.
Charlotta Broman arbetar som ämnesråd vid kemikalieenheten på Regeringskansliet och handlägger frågor inom cirkulär ekonomi. Hon är en av dem som har tagit fram förslaget till regeringen om att ge Naturvårdsverket i uppdrag att undersöka frågan om nationella end of waste-kriterier.
– Bakgrunden till förslaget är att många aktörer och branscher har uppmärksammat oss på att de vill att frågan om nationella end of waste-kriterier lyfts. Det har varit en lång diskussion under flera års tid. Regeringen prioriterar arbetet med att främja cirkulära flöden och har därför beslutat att det skulle vara relevant att gå vidare och be Naturvårdsverket titta på det här. I uppdraget ingår också att se om det finns några särskilda materialslag eller områden som skulle kunna vara relevanta.
– När Naturvårdsverket rapporterar in sina förslag i slutet av året får vi se vad regeringens bedömning blir. Innan dess kommer förslagen att skickas på remiss för att berörda aktörer ska kunna lämna sina synpunkter. Tanken är att uppdraget ska leda till att Sverige ska kunna använda mer avfall som en resurs i cirkulära flöden, säger Charlotta Broman.
Faktarutor
Uppdragsbeskrivning av avfall som resurs
”Naturvårdsverket ska analysera förutsättningar inklusive för- och nackdelar med nationella kriterier för när avfall upphör att vara avfall (end of waste-kriterier) och göra en bedömning om det skulle kunna vara aktuellt att ta fram nationella end of waste-kriterier. Om myndigheten anser det som aktuellt ska myndigheten också redovisa en möjlig plan för vilka avfallsströmmar som är mest prioriterade och relevanta. Naturvårdsverket ska också analysera och lämna föreslag på produktgrupper eller materialflöden där kvotplikter för användningen av återvunnen råvara skulle vara lämpligt att införa. Uppdraget ska redovisas till regeringen (Miljödepartementet) senast den 1 december 2021.”
Målsättningen ”Uppföljning av stärkt arbete med cirkulär ekonomi” från Naturvårdsverkets regleringsbrev
”Naturvårdsverket ska redovisa hur myndigheten har verkat för att öka takten i omställningen till en cirkulär ekonomi och särskilt för att förbättra kunskapen om materialflöden i samhället. I redovisningen ska det också framgå hur befintliga vägledningar inom avfallsområdet har reviderats för att bidra till en ökad omställning till cirkulär ekonomi.”