Det var riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD) som i slutet av maj frågade miljöministern och regeringen vad de avsåg att göra för att få till stånd en bättre återvinning och återanvändning av däck.
– Det riktas mycket kritik mot däck och det mesta man läser i media är negativt. Men däck är ju en nödvändighet idag. Vi måste kunna se på dem som resurser som kan användas vidare. Och vi borde kunna läras oss mer kring både produktion och återvinning, sa Kjell-Arne Ottosson till DäckDebatt i samband med den skriftliga frågan.
I sin skriftliga fråga påtalar Kjell-Arne Ottosson att det ”föreligger omfattande vetenskapliga undersökningar kring materialets miljöpåverkan och det finns många goda exempel runt om i världen där graden av materialåtervinning är betydligt högre än vad vi har i Sverige i dag.”
– Däckgummi är ett högteknologiskt material som efter att det tjänstgjort som däck har mycket kvar att tillföra vårt samhälle. Materialet dämpar buller och dränerar, det är också stötdämpande och isolerande. Dessutom tål det temperaturväxlingar och UV-strålning samt utgör en attraktiv yta för mikroorganismer att ta hand om föroreningar. Efter processande går materialet att gjuta, formspruta, pressa, limma, färga eller använda som det är, säger Kjell-Arne Ottosson.
I sitt svar säger miljöminister Isabella Lövin att ”i en cirkulär ekonomi ska återvunna material kunna utgöra en tillförlitlig källa till råvaror”. Idag är återvunna däck klassade som avfall, vilket försvårar omställningen till nya produkter. I många andra länder finns det så kallade end-of-waste direktiv, som reglerar när ett avfall kan upphöra att vara ett avfall. Sådana direktiv är något som däckbranschen i Sverige också har efterlyst och som regeringen skulle kunna ge Naturvårdsverket i uppdrag att ta fram.
Isabella Lövins svar på den skriftliga frågan kretsar kring just avfallsklassningen av däck: ”Den som väljer att använda ett återvunnet material måste kunna lita på att det är lika säkert för den tänkta användningen som ett nyproducerat material.”
Hon berättar att det inom regeringskansliet pågår ett arbete med att genomföra nyligen beslutade EU-direktiv som reglerar vad som ska anses vara avfall och inte.
Syftet med att revidera direktiven var bland annat att främja en utveckling där avfall i högre utsträckning kommer att materialåtervinnas samtidigt som människors hälsa och miljön skyddas, enligt miljöministern, som fortsätter: ”När arbetet med att genomföra ändringarna är slutfört kommer vi att ha bättre verktyg för att förbättra all avfallshantering, inklusive hanteringen av uttjänta däck.”
Isabella Lövin hänvisar också till att producentansvaren ska ses över och att detta kan leda till att stärka reglerna om hur däck ska hanteras när de blir avfall.
Avslutningsvis tar miljöministern upp end-of-waste-kriterierna. Där finns för närvarande på EU-nivå kriterier för tre olika avfallsslag. Utöver det finns det möjlighet att på nationell ta fram kriterier för andra avfallsslag, exempelvis däck. Men Isabella Lövin öppnar i sitt svar inte upp för svenska end-of-waste kriterier för däck: ”Det kan vara problematiskt om olika EU-länder antar olika end of Waste-kriterier för samma avfallsslag. I och med revideringen av avfallsdirektivet har de allmänna bestämmelserna om när avfall upphör att vara avfall förtydligats vilket förhoppningsvis ska leda till att reglerna ska bli lättare att tillämpa.”
Däckbranschen Sverige har under våren haft flera möten med ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet. Diskussionerna har kretsat kring hur återvinningen av däck kan öka i Sverige och vad politikerna konkret kan göra för att stimulera den utvecklingen.