Sverige har länge verkat för nollvisionen, där det långsiktiga målet är att ingen ska dö eller skadas allvarligt i trafiken. Trots att vägtrafikolyckorna har minskat, är det fortfarande ett stort antal gång- och cykeltrafikanter som varje år skadas eller dör till följd av fallolyckor. Detta är något som Viveca Wallqvist och hennes kollegor vill råda bot på, med hjälp av återvunna däck.
– Tillsammans med Trafikverket diskuterade vi hur vi skulle kunna göra det säkrare för oskyddade trafikanter. En del av nollvisionens filosofi är att skapa säkra miljöer, så att människor har råd att göra misstag i trafiken utan att dö eller skadas allvarligt. På fordonsidan har detta varit väldigt framgångsrikt och vi ser enorma förbättringar gällande trafiksäkerheten, säger Viveca Wallqvist och fortsätter:
– Vi ville göra något liknande för gång- och cykeltrafikanterna. Vi började fundera på underlaget, eftersom det är där människor skadar sig mest när de faller eller ramlar av cykeln. Vi funderade över om underlaget på gång- och cykelbanor behövde vara så hårt som det är idag. Den enda anledningen till att asfalten är så pass hård är för att den är utvecklad för tyngre motorfordon.
Viveca Wallqvist och hennes kollegor kom i kontakt med Svensk Däckåtervinning, SDAB, vilket hon beskriver som den perfekta matchen.
– Svensk Däckåtervinning berättade att det finns väldigt stora volymer av återvunna bildäck, eftersom man inte återanvänder materialet i den utsträckningen som man skulle kunna. Det finns alltså en stor tillgång till ett material med perfekta egenskaper för att kunna göra en mjukare typ av asfalt, säger Viveca Wallqvist.
Den asfalt som vi idag är mest bekanta med består av en blandning av krossad sten i olika storlekar och bindemedlet bitumen. I den mjukare asfalten byter forskarna vid Rise istället ut delar av den krossade stenen mot gummi från återvunna bildäck.
– Det finns enorma miljövinster med denna typ av asfalt. Idag använder vi oss av ett jungfruligt material som vi bryter från stenbrott. Att kunna ersätta det med ett cirkulerat material, i det här fallet återvunna bildäck, är precis inom ramen för cirkulär ekonomi, säger Viveca Wallqvist.
Den mjukare asfalten har testats tre gånger. Det första försöket gick av stapeln på AstaZero, en testbana i Sandhult utanför Borås.
– Som första försök ville vi inte asfaltera i allmän trafik eller på allmän plats. Vi prövade några olika varianter med olika gummiblandningar och bindmedel. Vi bjöd in cirka 100 cyklister som fick jämföra den nya asfalten mot den traditionella. Cyklisterna märkte inte av några signifikanta skillnader i vare sig rullmotstånd eller bekvämlighet. Många var väldigt nöjda och positiva till detta nya underlag.
Viveca och hennes kollegor gick sedan vidare till Uppsala för ett andra test. Även här var resultatet mycket positivt. Det sista försöket genomfördes i Lund med en 300 meter lång gång- och cykelväg.
– I Lund slog vi på stora trumman. Vi försökte modifiera förbehandlingen som gummit kräver och det var tyvärr det som bidrog till att asfaltsytan började spricka och att resultatet denna gång inte blev lika lyckat. Vi fick tyvärr återställa asfalten redan efter några månader, berättar Viveca Wallqvist.
En möjlig förklaring till att asfalten började spricka kan ha att göra med att gummit på grund av en ofullständig förbehandling, med tiden sög upp bindemedlet så att asfalten inte längre höll samman. Viveca och hennes kollegor har tagit prover på beläggningen för att undersöka om det går att förbehandla materialet på ett annorlunda sätt.
– Vi är forskare och det här är en utmaning som vi ska lösa, vi kommer tillbaka och kommer göra ett material som slår alla med häpnad.
När tror du att asfalten är redo för användning?
– Hade du frågat innan testet i Lund hade jag svarat att vi i princip var klara, det var sista checken. Nu blev vi fördröjda något år, men faller det väl ut och vi får till en ny testyta som får ligga något år, då tror jag vi vågar satsa. Jag skulle säga någon gång mellan 2022 och 2023.
I vilken omfattning vill ni byta ut den traditionella asfalten?
– På gångbanor och trottoarer finns det ingen anledning att ha någon annan typ av asfalt. Tycker även cyklisterna att detta underlag är lika bekvämt som det traditionella finns det ingen anledning att inte göra det.
– Vi har märkt av ett stort intresse från övriga länder i Europa. Jag var också i USA och talade under förra året och även där var intresset stort. Det här ligger i det cirkulära intresset. Jag tror vi kommer kunna lägga en ny standard som kan komma att bli jättestor.
Hur har responsen varit?
– Många har hört av sig och uttryckt oro över om asfalten kommer kännas trög att cykla på, men då kan vi lugna dem genom att berätta att vi har testat asfalten för detta ändamål och att vi inte märkt av några sådana tendenser.
Hur många personskador kommer kunna undvikas varje år?
– Det är svårt att säga en exakt siffra. Målet är att Sverige ska minska antalet skadade med 25 procent till 2030. Det är ett stort antal skador som måste förhindras och det finns få metoder utöver vår lösning som bidrar till den minskningen.