Däckgummi är ett stabilt och högteknologiskt material som tillverkas enligt EU:s regler och bör ses som en tillgång i vårt samhälle. Det i dagsläget avfallsklassade materialet skulle kunna användas till mycket då det har egenskaper såsom att det dämpar buller, dränerar, tål temperaturväxlingar, kan ta hand om föroreningar och är stötdämpande och isolerande.
”Om återvunna däck i stället för att ses som avfall betraktas som råvara kan vi skapa både arbetstillfällen och nya produkter, något som är extra viktigt i dessa tider av ekonomisk nedgång i spåren av corona-pandemin”, skriver Magnus Jacobsson.
I motionen uttrycker Jacobsson att Naturvårdsverket bör ges i uppdrag av regeringen att se över sina end of waste-kriterier. Då däckbranschen är en av de hårdast drabbade branscherna föreslår han att de ska ingå i ett pilotprojekt, där branschen tar fram nämnda kriterier i samverkan med Naturvårdsverket.
”I många andra europeiska länder finns det redan i dag end of waste-direktiv för däck och gummi. Vi borde också ta hand om vårt eget avfall i stället för att bränna och exportera det och samtidigt importera samma material från exempelvis Danmark”, skriver Magnus Jacobsson.
Naturvårdsverkets bemötande
DäckDebatt kontaktade Naturvårdsverket för att undersöka huruvida de arbetar för att få till end of waste-kriterier. Elisabeth Österwall på sektionen för avfall och kemikalier svarade att så inte var fallet.
– Vi har inga sådana kriterier i Sverige i dag och är inte på väg att ta fram några heller. På Naturvårdsverket har vi bedömt det som mer lämpligt att ta fram kriterier på EU-nivå, om man skulle landa i att kriterier är lämpligt för något område, säger hon.
Hon berättar att end of waste-kriterier skulle kunna underlätta och skapa en tydlighet kring återvinning av avfall. Dock, förklarar hon, är det möjligt att återvinna avfall i Sverige utan end of waste-kriterier. Det som krävs är att en bedömning i enskilt fall görs.
– I Sverige kan avfall upphöra att vara avfall genom att man som verksamhetsutövare eller företag gör en bedömning. Vi rekommenderar att bedömningen stäms av med ansvarig tillsynsmyndighet, det vill säga kommunen eller länsstyrelsen. Verksamhetsutövaren behöver bland annat kunna påvisa att lagar och förordningar inom kemikalie- och produktlagstiftningen uppfylls. Det finns vägledning på vår hemsida om hur en bedömning av när avfall upphör att vara avfall ska gå till, säger Elisabeth Österwall.
På hemsidan står att läsa:
”Avfall som har genomgått ett återvinningsförfarande upphör att vara avfall om ämnet eller föremålet ska användas för ett visst ändamål, det finns en marknad för eller efterfrågan på sådana ämnen eller föremål, ämnet eller föremålet uppfyller tillämpliga krav i lag och annan författning, och användningen av ämnet eller föremålet inte leder till allmänt negativa följder för människors hälsa eller miljön.”
Svensk Däckåtervinning tycker till
Fredrik Ardefors, vd för Svensk Däckåtervinning, menar att det är problematiskt att Naturvårdsverket väntar på att EU ska definiera end of waste-kriterier för däck i stället för att själva ta tag i frågan. Han anser att myndigheter har ett ansvar för att underlätta, och inte försvåra, en cirkulär ekonomi.
– Nationella end of waste-kriterier finns redan i flera länder; i Balticum, Portugal, Italien, Storbritannien med flera, och en EU-process tar många år, kanske 8-10 från det att man börjar. End of waste-kriterier är ett verktyg för att underlätta en cirkulär ekonomi och det känns märkligt att Naturvårdsverket inte agerar mer aktivt för att åstadkomma detta. Sedan blir ju effekten att vi inte kan återvinna däck lika enkelt som andra länder och att vi får lov att importera samma, eller sämre, material från länder som anammat end of waste. Vi har kanske bäst koll på däckmaterial av alla länder i Europa, och ändå har vi svårast att återvinna materialet och därmed avlasta planeten från ytterligare överuttag av jungfruliga resurser, säger han.