Till den fyra hektar stora anläggningen på Tekniska Verken i Linköping anländer cirka nio lastbilar om dagen och lämnar omkring 50 000 däck. Chaufförerna som hämtar däcken hos olika verkstäder använder sig av Svensk Däckåtervinnings upphämtnings-app där verkstäderna själva kan beställa hämtning av uttjänta däck.
– Appen ger en helhetsbild av flödet och underlättar för chaufförerna. När de får en rutt till dagen därpå meddelas verkstäderna att de kommer och hämtar däcken, man behöver inte ringa, utan kommunikationen sker via appen. Det underlättar för alla parter, säger Daniel Årsjö, vd på Årsjö Recycling, som är med och hanterar återvinningen vid anläggningen.
När lastbilarna kommer in på området kör de upp på en våg där de vägs innan de tömmer däcken i mitten av området. På väg ut vägs lastbilarna igen och på så sätt får man fram vikten på lasten. Därefter ska däcken sorteras. Det görs idag manuellt av fyra personer som tar emot däcken, men kommer på sikt att bli automatiserat.
– Först sorterar vi däcken efter personbilsdäck, entreprenaddäck och lastbilsdäck. Entreprenaddäck och lastbilsdäck synas sedan av externa personer som undersöker om det går att regummera eller laga däcken och på så vis återanvända däcken. Om det går att återanvända däcken får de köpa de däck som de vill ha. Däcken synas också för att kontrollera att det inte har råkat komma med någon fälg eller annan metall. Sådant vill vi inte få in i maskinerna.
När däcken är sorterade är det dags att klippa dem. Två klippmaskiner förvandlar hela däck till grovklipp.
– I och med att det är två klippmaskiner kan man separera så det är lite grövre däck i ena och personbils- samt lastbilsdäck i den andra. Eller om man vill ha sommardäck i ena och vinterdäck i andra. Det beror på vilket material man vill ha. Däcken kommer sedan ut från klippmaskinen i grovklipp och åker därefter in i fabriken.
Fabriken på området är uppdelad i två delar med en brandvägg emellan. I den ena delen görs pyrolys som skickas till Estland och stål som är så pass rent att det går till svenska stålverk som gör nytt stål av det.
– Inne i fabriken klipps det ner till ännu mindre bitar och går igenom olika maskiner och processer beroende på vilket material man vill ha. Det kan komma ut som klipp, granulat, stål eller pyrolys.
Intill fabriken ligger verkstadsdelen där målet är att reparation och underhåll av maskinerna kommer utföras i framtiden.
– Målsättningen är att bli självförsörjande och ha en egen verkstad och reparationsdel med så pass kompetent personal att vi inte behöver ta in någon utifrån. I verkstaden kommer vi kunna förbereda och reparera transportband och ha en egen slipmaskin så vi kan slipa våra egna knivar. Alla maskiner på anläggningen är eldrivna förutom hjullastaren. Vi har även solceller på taket, så det är en miljömedveten anläggning.
– I dagsläget är vi arton anställda på anläggningen varav sex jobbar med service och underhåll. De övervakar produktionen och servar maskinerna och gör allt från att smörja maskinerna till att byta knivar och förhindra översvämningar.
Bygglovet för fabriken fick de i augusti förra året och förberedelserna har hållit på sedan dess. Den andra juni i år öppnade de upp anläggningen. Driften sköts av Årsjö Recycling AB som ägs av bröderna Daniel och Johannes Årsjö.
– Det är otroligt roligt och häftigt att få vara med om det här. Det känns också kul att all personal som jobbade med oss tidigare på Årsjö Recycling har följt med oss hit.
Att öka värdeskapandet och förtroendet för materialet
Syftet med anläggningen är att öka resursnyttan, minska miljöpåverkan och att anpassa materialet efter kundernas behov.
– Ett däck är inte bara ett däck, utan beroende på vilket däck det är kan man få ut olika egenskaper av materialet. De största däcken innehåller exempelvis mer naturgummi vilket tar upp värme bättre om man vill ha den egenskapen. Det finns så mycket man kan göra med uttjänta däck och därför vill vi få upp värdet för materialet, säger Fredrik Ardefors, vd på Svensk Däckåtervinning.
Värdeskapandet och förtroendet för materialet har generellt sett varit ganska lågt, något som Svensk Däckåtervinning vill ändra på.
– Det är många som tror att det är skitigt och farligt. Det finns helt klart en misstänksamhet mot materialet. Därför har vi skapat världens första forskningsdatabas där all information och forskning om materialet är samlat. Det har vi gjort för att kunna hänvisa dem som är skeptiska och de fakto behöver läsa på.
– För att avdramatisera materialet och visa att det kan vara en del av vardagen bestämde vi oss för att göra en Rubber Hall, en utställning som är både digital och fysisk. Där visar vi vad det går att göra av uttjänta däck. Man kan göra inredning, skor, och fasadbeklädnad och på så vis visa att materialet är helt naturligt. Är materialet kopplat till design och häftiga saker börjar man se upp till det.
På anläggningen utvinner Svensk Däckåtervinning råmaterial från däck vilket är stora klipp, mindre klipp, granulat, pulver, stål och textil.
– Man kan använda materialen till en mängd olika saker. Man kan blanda gummi i betong och ändra egenskaperna, eller göra gummiasfalt till gång- och cykelbanor. Man kan även använda klipp i vattenreningen där det läggs som en bädd vilket gör att det binder fosfor. Genom att binda fosfor hjälper det jordbruksmarker och övergödning av Östersjön. Det finns hur mycket som helst man kan göra med materialet.
– På anläggningen hanterar vi 42 000 av de 90 000 ton uttjänta däck som årligen samlas in, det är därför det här är unikt. Det vi gör här har ingen tidigare gjort. Det finns andra som har samma maskiner, men att göra det vi gör här och har idén om att det går att göra så mycket mer av däck är unikt, avslutar Fredrik.
Detta reportage finns också att läsa på sida 21-23 i Däcksnack nr 4 2023.