Däckdebatt har träffat Jonas Roupé för att diskutera vad ”hållbarhet” egentligen handlar om, varför det är så viktigt att arbeta med de här frågorna och var Däckbranschen står idag i fråga om sådant arbete.
En titt i ditt CV leder direkt till slutsatsen att du brinner för det här med hållbarhetsarbete. Varför är det här så viktigt för dig?
– Det är inte bara viktigt för mig, det är viktigt för alla oss som lever här på jorden – människor, djur, växtlighet, vad du vill. Hållbarhet är närmast att betrakta som en hygienfråga, en fråga om våra överlevnadsmöjligheter på den här planeten. Vi har skapat ett samhälle som syftar till att göra livet lätt att leva för oss människor men som samtidigt utrotar andra livsformer på planeten.
– Idag är var åttonde djurart utrotningshotad och under de senaste 100 år åren har vi tagit kål på 95 procent av alla arter på jorden. Att ändrar vårt sätt att leva och arbeta är vår generations viktigaste uppgift. Så det finns plats för kommande generationer, och då tänker jag inte bara på oss människor. Många idag känner skräck inför en sådan utveckling och dessutom lägger klimatfrågan numera en våt filt över människors hopp om framtiden. Nu tycker jag att pessimism och optimism är en åskådarsport. Genom att göra de bidrag man kan, så känns utmaningarna lättare. Jag tycker också det är bättre att fokusera på vad man själv kan göra än på vad andra inte gör.
– Den positiva sidan av det hela är att de här problemen blivit så uppenbara att många goda krafter nu samsas för att göra något åt dem. Däckbranschen i Sverige är en sådan kraft.
Hur kan Däckbranschen vara en god kraft i det här arbetet? Den är ju en del av transportsektorn, som ju definieras som ett av de stora problemområdena i klimatutvecklingen och som förbrukar en stor del av de resurser vi förbrukar?
– Det stämmer att våra transporter svarar för en stor del av våra klimatutsläpp, närmare bestämt tretton procent av vårt resursutnyttjande och någon procent mer av de totala utsläppen av växthusgaser. Varken transporter eller hållbarhet är en valbar lyx, utan vi behöver klara båda. Därför är det så viktigt att aktörer inom den här sektorn engagerar sig i hållbarhetsfrågorna. Den europeiska däckbranschen var mycket tidigt ute när det gäller att instifta produktansvar. Däckbranschen har sett till att det skapats bolag som tar hand om uttjänta däck. Svensk Däckåtervinning AB är ett av de framgångsrikaste exemplen på det.
Du sitter med i styrelsen för Svensk Däckåtervinning. Kan du ge exempel på hur företaget bidrar till en hållbarare värld?
– Hållbarhet är ledstjärnan för arbetet inom Svensk Däckåtervinning. Vi ser till att närmare 100 000 ton däck tas om hand på bästa möjliga sätt. Drygt 60 procent av dem används för att producera energi, hälften inom cementindustrin och hälften i kraftvärmeverk. Inom cementindustrin tas också däckens stålinnehåll till vara i processen och på kraftvärmeverken används däck för att man ska kunna sätta eld på blöta hushållssopor.
– En ökande del av däcken mals ner till grova eller finare granulat som används i olika sammanhang. Här stöder Svensk Däckåtervinning forskning och initiativ för att hitta nya spännande användningsområden.
– Men den största delen av det som återvinns används fortfarande på mer traditionella sätt, som material till sprängmattor, till fendrar och gungor.
Är gummi ett bra material att återvinna? Är det inte ett komplicerat och kemiskt sammansatt material med inslag av miljöfarliga ämnen?
– Visst är gummit i ett modernt bildäck ett komplicerat material. Det är komplicerat och dyrt men fantastiskt hållbart och kemiskt beständigt. Ett vanligt bildäck idag innehåller 16 olika delar, var och en med sin speciella blandning anpassad till sin del av däckets speciella funktion. Det finns också en stor variation i vad däcken är designade för. Själva beständigheten i materialet är det som gör det så lämpat för återanvändning. Och även om det kan finnas mindre lämpliga substanser i däcken så övervägs det ofta av nyttan med att ta hand om och återvinna materialet.
– Fast visst finns det fördomar om det här materialet också. Det har talats om att stora mängder spill från konstgräsplaner skulle kunna hamna i havet och dessutom föras vidare med vattnet långa sträckor, men forskning har visat att det inte förhåller sig på det viset. Det ”spill” som rapporterats är nästan helt uteslutande granulat som packats ihop och som faktiskt ligger kvar på planen. Naturvårdsverkets konsulter har trott att granulat som fylls på motsvarar den mängd som hamnar i havet och deras siffror har fått en enorm spridning. I själva verket kan den andel som sprids och som skulle kunna transporteras ut i havet räknas i gram för en plan som sköts enligt Fotbollsförbundets instruktioner. I värsta fall kan ett antal kilo per år samlas runt planen, och i så fall kan hämtas tillbaka. En del granulat följer med spelarna men mängderna är inte så stora, och de hamnar snarare i dammsugare och tvättmaskinsfilter än i haven.
– Det finns idag ett flertal tunga studier som avfärdar påståendena att materialet skulle vara farligt för människor eller miljö. Materialet är ofarligt och kan till och med användas för att rena vatten. Men det är väl så med oss människor att vi tror vad vi vill tro, och gamla sanningar har långa liv.
På vilka andra sätt än genom att ge uttjänta däck ytterligare ett liv spelar Däckbranschen en roll för hållbarheten i samhället?
– Det finns ett ganska uppenbart svar på den frågan. Branschen är nämligen mycket viktigare än många tror för människors liv och för samhällets funktion. Utan däck har vi inga landsvägstransporter – och de är avgörande för det moderna samhället. Genom att ge goda rekommendationer om bra däck och skötselråd för hur de ska hanteras bidrar branschen till att skapa ett resurseffektivare samhällssystem och att minska klimatutsläppen från bilarna.
– Jag tycker att Däckbranschen har all anledning att vara stolt över sitt arbete, det är en hållbarhetsgärning i sig som dessutom räddar liv. Dessutom har branschen ett utpräglat hållbarhetsarbete som bedrivits i många år och som väldigt många engagerat sig aktivt i. Det är ett engagemang som är ganska naturligt i en bransch där många företag är familjeföretag med en äldre generation i ledningen som bryr sig om vilken värld de en gång ska lämna efter sig till sina efterlevande. Och att den svenska Däckbranschen ligger så långt framme på det här området är kanske också en annan yttring av det goda omdöme och samhällsansvar som svenskarna visat under den pågående Corona-pandemin.
Du låter ganska optimistisk? Tror du att vi kommer att klara hållbarhetsutmaningarna?
– Trots att det är väldigt kritiska frågor vi har att lösa och trots att det finns mycket övrigt att önska om det politiska engagemanget i många länder, så finns det en hel del som inger hopp. Se på EU-kommissionens chef Ursula von der Leyen, till exempel. Hon har drivit fram en otroligt ambitiös europeisk omställningsagenda för att minska klimatpåverkan och skapa en cirkulär ekonomi. I den finns bland annat krav på ökad regummering av lastbilsdäck, på bättre kontroll av underleverantörer till transportsektorn och mycket annat. Och nu har den här omställningen också knutits till villkoren för att ta del av EU:s enorma stödpaket till Coronadrabbade medlemsländer.
– Det pågår också spännande arbeten både inom många fristående organisationer, inom EU och på FN-nivå, som handlar om att skärpa lagarna för internationella miljöbrott. Dessa lagförslag skulle väldigt snabbt, inom ett par år, kunna skifta världens investeringsflöden bort från storskalig miljöfarlig verksamhet och premiera miljövänliga alternativ. Mitt eget favoritexempel är Ekocidlagstiftning.
– Här i Sverige har regeringen formulerat en cirkulär strategi. Även om den i mitt tycke inte riktigt tar fasta på de utmaningar vi står inför så är den i alla fall en början. Vi borde fråga oss vilka samhällsbehov som kräver mest resurser och formulera konkreta handlingsplaner för hur vi ska kunna minska de resursbehoven till en fjärdedel av vad vi förbrukar idag. För det är så stor vår överkonsumtion är – i Sverige gör vi av med fyra gånger så mycket som vi långsiktigt har råd att förbruka.