När nöden är framme finns det ingen tid att slösa. Därför har brandkåren tydliga rutiner för kontroll av fordonen och all utrustning som ska med vid en utryckning. En lättare kontroll av däcken ingår i den dagliga rutinen, samt en mer grundlig kontroll en gång i veckan.
– Vi har en app där vi bockar av allt som kontrolleras på fordonen. Däcken är med på den listan. Det är bra så att inget glöms, berättar Petrus Stenmark, mekaniker på räddningstjänsten i Timrå.
Räddningstjänstens däck upphandlas kommunalt över hela Sverige. I Timrå kommun har Däckia valts ut som däckserviceleverantör. Kedjan hjälper till med bland annat rådgivning, däckinköp och halvårskontroller av alla däck i verksamheten. Hjulskiftena på alla drygt 40 fordon hanteras dock av räddningstjänsten själva.
– Vi väljer att skifta här på brandstationen under hösten och våren. På så sätt kan vi skifta när det passar verksamheten bäst, säkerställa att allt går till som det ska och hålla nere kostnaderna, säger Petrus.
Hur kommer det sig att Timrå kommun har avtalat just Däckia som däckserviceleverantör?
– Vi har samarbetat med Däckia i flera år och vet att det fungerar bra, så vi har fortsatt att önska dem. De finns både i Timrå och Sundsvall, vilket är smidigt för oss. Någon gång ibland har vi vänt oss till en Euromasterverkstad i Sundsvall för enstaka behov, berättar Petrus.
Optimerar ni säkerheten kring däcken på något mer sätt än genom att göra genomtänkta däckinköp, skifta själva och ha regelbundna kontroller?
– Ja, vi ser också till att aldrig köra med för slitna eller gamla däck. De byts ut ofta och vartannat år köper vi dessutom in några helt nya bilar, främst släckbilar. De äldre bilarna flyttas då till någon av deltidsstationerna, vilket innebär att fordonsparken i kommunen uppdateras kontinuerligt. I regel rullar en bil 5-10 000 mil på cirka 15 år innan den byts ut helt.
Använder ni däcktrycksövervakning?
– Ja, på de bilar som kommer med systemet installerat från fabrik. Vi har diskuterat att köpa till det på våra äldre bilar också samt att montera sensorer även i vinterhjulen, men eftersom vi kör så få mil och kontrollerar däcken ofta så har vi bedömt att den kostnaden inte är tillräckligt befogad.
Magnus Krantz är ombudsman och vice förbundsordförande på Brandmännens Riksförbund, BRF. Han tycker det är bra att störst fokus inom brandkårens däckhantering ligger på att göra genomtänkta val av däck och att ha täta däckinspektioner, men han önskar också att däckstrycksövervakning skulle införas som standard på alla brandbilar.
– Idag är det upp till varje arbetsgivare att se till att däcken är godkända och att det som är monterat uppfyller lagkraven. De flesta regelbundna kontrollerna görs sedan veckovis av arbetstagarna, som ser till att det inte finns några skador på däcken. Obligatorisk TPMS skulle öka säkerhetstänket ytterligare, säger han.
Tidigare i år gjorde Magnus en enklare översyn bland BRF:s distriktsombudsmän gällande vilka däcktyper användas runtom i landet. Översynen visade att de flesta skiftar efter säsong, i norr till dubbade däck och i söder till odubbade vinterdäck. Ett fåtal bilar använder odubbade vinterdäck året om.
– Vi föredrar att man skiftar däck på hösten och våren, men där det anses säkert använder vissa året runt-däck, oftast för att de kör väldigt lite men förmodligen även ur ett ekonomiskt perspektiv, säger Magnus.
Räddningstjänstens bilar får överskrida hastighetsbegränsningar vid larm, men aldrig köra så fort att trafikfara uppstår. Som mest kan de köra 120 km/h vid maxlast, på grund av en fartspärr.
– Många tankbilar kan rymma 10 000 liter vatten och väga upp till 25 ton. Tyngden ger lång bromssträcka, så det är väldigt viktigt att man vet hur man ska framföra fordonet säkert, säger Magnus.
Däckbranschen föreslår utökade regler
Enligt Lasse Dahlqvist, teknisk expert på Däckbranschen Sverige, finns det förbättringspotential kring däckhanteringen på utryckningsfordon.
– Dagens krav är ganska generella och variationen bland däcktyper och däckserviceleverantörer kan leda till inkonsekvent kvalitet och prestanda, vilket kan påverka fordonens tillförlitlighet och leda till att fordonen inte kommer fram i tid. Det är viktigt att räddningstjänsten får alla förutsättningar som finns för att ta sig fram säkert, säger han.
Vidare framhåller han att bristen på specifika krav på däck och övervakningssystem kan innebära en ökad risk för däckhaverier.
– Krav på däcktyp och införande av kvalitetsstandarder skulle gynna alla. Krav på TPMS borde också vara obligatoriskt för alla utryckningsfordon. Däckövervakningssystem är ett sätt att förbättra det förebyggande arbetet kring däcken, säger han.
Ser du några risker med att öka regleringen för däckhanteringen på utryckningsfordon?
– Inte säkerhetsmässigt. Det som skulle kunna upplevas som nackdelar med en strängare reglering är att kostnaderna för inköp och underhåll av däck skulle kunna öka, samt att det skulle kunna bli mer administration, säger Lasse.
Transportstyrelsen om förslagen
I fråga om optimering av räddningstjänstens däckhantering tog Däcksnack också kontakt med Transportstyrelsen. Hans Norén, utredare, förklarade att det är svårt att lagstifta snävare bestämmelser kring däcken på utryckningsfordon.
– Vi kan inte hindra den fria marknaden. Kommunerna har rätt att upphandla däckserviceaktörer för räddningstjänsten själva, utifrån ett avropsavtal. Jag utgår från att man vänder sig till seriösa däckserviceaktörer och att de sedan ger sina bästa råd kring val av däck utifrån rådande förutsättningar, säger han.
Hans uppfattning är att räddningstjänsten är måna om att ta sig fram säkert och att det därför inte behövs några ytterligare regler för hur deras däckhantering ska se ut.
– Jag kan inte tänka mig att de skulle välja osäkra däck till förmån för en lägre kostnad. Och att lagstifta om däcktrycksövervakning för dem är svårt det med, särskilt eftersom vi har nationella undantag för användning av TPMS på lastbilar i Sverige, avslutar Hans.
Det här reportaget finns också att läsa på sida 8-9 i Däcksnack nummer 5 2024.