Miljöministern avkrävs svar om återvinningen av däck
Nyheter
26 maj 2020
Text: Henrik Nygård Foto: Riksdagen
Allt färre däck i Sverige återvinns och nu reagerar politikerna. Riksdagsledamoten Kjell-Arne Ottosson (KD) undrar i en skriftlig fråga till miljöminister Isabella Lövin (MP) vad hon ska göra för att öka återvinningen och återanvändningen av däck.
– Det riktas mycket kritik mot däck och det mesta man läser i media är negativt. Men däck är ju en nödvändighet idag. Vi måste kunna se på dem som resurser som kan användas vidare. Och vi borde kunna läras oss mer kring både produktion och återvinning, säger Kjell-Arne Ottosson till DäckDebatt.
Däckbranschen Sverige har under våren haft flera möten med ledamöter i miljö- och jordbruksutskottet. Diskussionerna har kretsat kring hur återvinningen av däck kan öka i Sverige och vad politikerna konkret kan göra för att stimulera den utvecklingen. Till exempel efterlyser Däckbranschen Sverige end-of-waste-direktiv för återvinning av däck. Sådana finns i många andra europeiska länder och där är återvinningen av däck ofta också högre. Det gäller exempelvis Tyskland, som hittat en modell där nya många nya produkter tillverkas av uttjänta däck.
– Vi vill att svenska däck ska tas om hand i Sverige och ersätta jungfruligt material här. Det finns många nya tillämpningsområden för återvunnet däckmaterial, bland annat vattenrening, och dessutom kan vi ersätta jungfruligt fossilt bränsle till svensk cementindustri, säger Fredrik Ardefors, vd för Däckbranschen Sverige och fortsätter:
– Vi vill jobba tillsammans med andra aktörer i samhället, från politiker och myndigheter till industriella partner för att bli bäst i världen på däckåtervinning.
I sin skriftliga fråga påtalar Kjell-Arne Ottosson att det ”föreligger omfattande vetenskapliga undersökningar kring materialets miljöpåverkan och det finns många goda exempel runt om i världen där graden av materialåtervinning är betydligt högre än vad vi har i Sverige i dag.”
– Däckgummi är ett högteknologiskt material som efter att det tjänstgjort som däck har mycket kvar att tillföra vårt samhälle. Materialet dämpar buller och dränerar, det är också stötdämpande och isolerande. Dessutom tål det temperaturväxlingar och UV-strålning samt utgör en attraktiv yta för mikroorganismer att ta hand om föroreningar. Efter processande går materialet att gjuta, formspruta, pressa, limma, färga eller använda som det är, säger Kjell-Arne Ottosson.
Problemet är att det i Sverige idag finns flera hinder för att vi ska få in återvunna däck i den cirkulära ekonomin.
– En viktig komponent är att det saknas så kallade end-of-waste-kriterier från Naturvårdsverket. En annan är att det finns hinder för produktifiering av återvunna däck från Kemikalieinspektionen. Här ligger fokus på ursprungligt kemiskt innehåll och inte vad innehållsanalyser av färdigt material ger. Detta blockerar användning av återvunna däck.
Istället för att återvinnas exporteras en ökande andel av Sveriges uttjänta däck. ”Om återvunna däck i stället för att ses som avfall, kan betraktas som en råvara kommer det att bidra till innovationskraft och att nya produkter och arbetstillfällen skapas.”, skriver Kjell-Arne Ottosson.