Däckgummi består av många olika tillsatsämnen. Nya forskningsframsteg har visat att mycel, det vill säga den underjordiska nätorganism som svampar är fruktkroppen av, framgångsrikt kan omvandla eller bryta ner vissa av dessa. I ett nytt projekt har Svensk Däckåtervinning skickat däckgranulat till forskningsföretaget Mycocycle för att titta vidare på användbarheten av upptäckten.
– Steg ett är att undersöka om det går att ta bort specifika problemämnen ur granulatet med hjälp av mycel. Det skulle kunna öppna dörrar för fler typer av materialåtervinning, säger Fredrik Ardefors, vd på Svensk Däckåtervinning.
I ett nästa steg kommer forskarna även att titta närmare på möjligheten att omvandla ämnen från däckklipp till näring. Fredrik Ardefors berättar att de har sett potential redan idag och att det i framtiden skulle kunna innebära att däckklipp blir ett regenerativt alternativ till konstgödsel.
– Dagens konstgödsel innehåller de tre viktigaste näringsämnena kväve, kalium och fosfor, vilket växter behöver. I naturen tillgängliggörs delar av denna näring via mycel, i ett naturligt ekosystem där organismer delar med sig av ämnen till varandra symbiotiskt. Genom att tillföra näringsämnen på konstgjord väg rubbas det naturliga ekosystemet. Konsekvensen blir att mycelet inte behövs och dör, vilket minskar den naturliga bördigheten i jorden. Vår förhoppning med att kunna använda anpassat granulat och utvalda mycel på åkrar, som komplement till konstgödsel, är att kunna boosta den naturliga näringsprocessen, säger Fredrik Ardefors.
Huruvida visionen kommer att kunna bli verklighet återstår att se. Inledningsvis görs en förstudie på ett halvår. De första resultaten kommer förhoppningsvis att vara klara till årsskiftet 2025.
– Ingen annan i världen har tänkt på den här helhetsidén. Det finns sådant som snuddar på det, till exempel kompostering, men ingen har tänkt på att strö ut ett tekniskt material på marken som ska arbeta tillsammans med mycel. Det kan bli precis hur stort som helst om det lyckas, säger Fredrik Ardefors.
Finns det risk att det som odlas i miljöer med höga mängder däckgranulat kan komma att innehålla spår av cancerogena ämnen?
– Det är en del av projektet att hantera till exempel de PAH:er som finns i däckens kimrök liksom andra ämnen som det finns farhågor kring. Vi är i ett väldigt tidigt skede ännu, men med tanke på att jordarna blir allt näringsfattigare är det värt att titta närmare på den stora potential som finns här. Odlingsmetoder och snabbväxande grödor har gjort att vi idag får i oss mindre näring än för 40 år sedan, trots att vi äter mer. Den trenden behöver vända. Vi vill att man börjar att titta på hur biologiska och tekniska kretslopp kan understödja varandra. Det är kanske kontroversiellt, men det kan inte vara rätt att de alltid ska hållas isär.