Svensk Däckåtervinning AB har ansvarat för all Sveriges däckåtervinning sedan producentansvaret för däck infördes 1994. Målet har varit att se till att så mycket som möjligt av de cirka 90 000 ton däck som tjänas ut i Sverige varje år kommer till rätta i tillämpningar som gynnar Sverige, och i längden hela vår planet, på bästa sätt.
Fram till i dag har bolaget anlitat en totalentreprenör för den fysiska hanteringen av däcken. I den nya återvinningsorganisationen blir det ändring på det.
– I SDAB 2.0 kommer vi bland annat att bygga egna återvinningsanläggningar på flera platser i Sverige, göra nya lastbilsupphandlingar och ändra logistiken kring däckhämtning, med möjlighet att beställa hämtning via en skräddarsydd app, säger Fredrik Ardefors, vd på Svensk Däckåtervinning AB.
Att den här satsningen görs beror på att Svensk Däckåtervinning vid en utvärdering år 2020 märkte att trenden för återvinningen gick åt fel håll. Det nedslående resultatet var att mindre och mindre material gick till materialåtervinning.
– När vi fick svart på vitt att vår upphandlade återvinningsaktör inte lyckades vända trenden föddes idén om en organisation där vi själva skulle ha kontrollen. Två år senare står vi här, i ett projekt som är det ojämförligt största som har hänt svensk däckåtervinning sedan starten 1994, säger Fredrik Ardefors.
Någon liknande organisation som den som nu utformas finns inte i hela världen. Vanligtvis tas återvinningsansvaret och ekonomin för de uttjänta däcken över av den upphandlade aktören eller lastbilsentreprenörer som hämtar däcken. Vilka tillämpningar däcken sedan hamnar i beror på dennes ambition, som ofta är att göra sig av med däcken så billigt som möjligt utan att bryta mot lagen.
Den ökade rådigheten över däckåtervinningen som SDAB 2.0 kommer att innebära stora möjligheter för däckmaterial att användas i nya materialåtervinnande tillämpningar och bli till nya produkter. Fredrik Ardefors berättar att den största återvinningsanläggningen, som precis har börjat byggas i Mellansverige, kommer att ha sortering av inkommande däck för att maximera användningsområdena för det återvunna materialet.
– Vi kommer att sortera sommardäck, vinterdäck, lastbilsdäck, regummerade däck och däck med punkteringsvätska, vilket inte har gjorts tidigare. De olika däcktyperna har olika materialegenskaper som är fördelaktiga i olika sorters tillämpningar, säger han och fortsätter:
– Genom att erbjuda sorterad återvunnen däckråvara gör vi materialet mer attraktivt på eftermarknaden.
Jätteanläggning på drygt fyra hektar
Det första spadtaget för byggandet av den nya återvinningsanläggningen i Mellansverige togs under februari 2022. Bygget beräknas pågå till oktober, då den färdiga anläggningen på drygt fyra hektar kommer att testas och finjusteras inför invigningen i januari 2023. Flödet vid återvinning kommer vara att lastbilar kör in, vägs och tippar av lasten med däck direkt i olika fållor. Därifrån kommer sedan lastmaskiner att sortera däcken och föra dem vidare in i en byggnad med parallella linor för klippning, finklippning och granulatproduktion. De färdiga produkterna kommer därefter att förberedas för leverans.
– Det sista steget, där vi producerar en ingångsråvara som kan användas i nya tillämpningar, är nytt och kommer att tillföra ett stort värde, säger Fredrik Ardefors.
Nästan hela återvinningsprocessen kommer att ske under tak eller inomhus för att materialet inte ska bli kladdigt, bullernivåerna inte ska störa omgivningen och det stål som utvinns från däcken ska skyddas från rost.
– När man klipper och granulerar däck får man bland annat stål och vid den nya anläggningen kommer vi att kunna göra stålet väldigt rent, genom att få bort hela 99 procent av däckgummit. Vi kommer att sälja sådant stål som en ny produkt – specialstål, säger Fredrik Ardefors och fortsätter:
– I däcken finns också textil som vi kommer att kunna ta vara på. Även om den inte är riktigt lika ren som stålet finns det flera användningsområden även där. Spånskivor med ökad hållfasthet och markduk är två möjliga tillämpningar som vi tittar närmare på.
För att fortsätta att utforska möjligheterna för däckmaterialet kommer även en laborations- och forskningsdel att uppföras vid den nya jätteanläggningen.
– Det har visat sig att återvunnet däckgummi går att använda till 3D-printning, vilket gör att bara fantasin och produktlagstiftningen sätter gränserna för vad som är möjligt.
I anslutning till laboratoriet kommer en utställning liknande ett showroom med återvunna produkter att ställas ut, för att visualisera återvinningen, inspirera däckåtervinnare världen över samt sprida kunskap och kännedom om däckåtervinning generellt och materialets användningsområden specifikt.
– Det vi gör i SDAB 2.0 är helt unikt. Ingen annanstans i världen har de kommit så långt inom däckåtervinning. Vår snabba utvecklingstakt medför också ett behov av att visa att allt görs på ett ansvarsfullt sätt. Ingen ska tro att vi sätter farliga produkter på marknaden. För att understryka det håller vi också på att ta fram en forskningsportal där vi kommer att samla mängder av fakta och undersökningar kring däck.
Utöver detta kommer de återvunna produkterna att märkas med Cerub, en hållbarhetsmärkning som visar att materialet är ansvarsfullt återvunnet.
Ny infrastruktur för återvinningen
I den nya organisationen kommer infrastrukturen kring däckhämtning att uppdateras. Varje däckverkstad, återvinningscentral eller annan däckuppsamlingsplats kommer enkelt att kunna beställa däckhämtning via en app i mobil eller dator. Svensk Däckåtervinning hoppas att appen ska korta tiden mellan beställning och hämtning.
– Vi kommer att rekommendera hämtning vid omkring 250-300 däck, men det kommer också gå att beställa snabbhämtning och hämtning av mindre volymer, säger Fredrik Ardefors.
Den nya typen av hämtning kommer också möjliggöra återvinning av däck som inte har kunnat återvinnas tidigare. Detta genom att däckupphämtningsställena kommer att ombes sortera regummerade däck och däck med punkteringsvätska i separata säckar.
– De här däcken har inte kunnat användas till någonting tidigare, men genom att sortera ut dem kommer de att kunna gå till energiutvinning. Det är extra bra eftersom andelen däck med ljuddämpning växer, säger Fredrik Ardefors.
Däck som tillgång
Anders Färnlöf är förändringsledare för SDAB 2.0 och samarbetar tätt ihop med Fredrik Ardefors och projektets genomförare och projektledare Patrik Enfält. Något han ser som en stor vinning i projektet är de medverkandes mix av personligheter och erfarenheter.
– Jag kommer från tillverkningsbranschen och har produkttänket med mig i allt vi gör, medan Fredrik är en klassisk återvinningsperson med stora visioner som ser uttjänta material som möjligheter snarare än problem man behöver göra sig av med. Mixen gör att vi kompletterar varandra bra och ständigt kommer framåt, säger han.
Vidare beskriver han hur de har låtit konkretiserande av det visionära synsättet genomsyra den nya organisationen.
– Jämfört med hur den tidigare totalentreprenören såg på de uttjänta däcken blir SDAB 2.0 en helomvändning. Vi utgår från att däcken är värdefulla produkter som ska nyttjas så länge och väl som möjligt, säger han.
Finns det några nackdelar med den nya återvinningsorganisationen?
– Det skulle väl vara att det är billigare att gräva ner däcken, vilket har förekommit tidigare. Jag tror och hoppas att det är väldigt få som ser det som en bra lösning i dag.
Vad är nästa steg i projektet?
– För min del handlar det just nu främst om att tillsammans med jurister se till att cirka 30 kontrakt och upphandlingar skrivs under och är korrekta i detalj. Vi gör bland annat upphandlingar med lastbilsentreprenader över hela landet för hämtning av däck. På det stora hela ska det också bli kul att se genomförandefasen komma i gång ordentligt och se alla anläggningar ta form. Efter noggrant förarbete vet vi precis vad som ska göras, så nu är det bara att kavla upp ärmarna och köra, avslutar Anders Färnlöf.