TEXT MIKAEL SVENSSON
Utredaren Hans Norén berättar för DäckDebatt att arbetet kommer att vara klart under våren – några månader innan lagen träder i kraft.
– Målet är att vara klara så tidigt att de som berörs har god tid att förbereda sig när lagen blir verklighet den 1 december 2019, säger Hans Norén.
Myndigheten har tagit in remissyttranden från olika organisationer, bland annat från Däckspecialisternas Riksförbund, DRF, och The Scandinavian Tire & Rim Organization, STRO.
Hans Norén berättar att förändringen i föreskriften välkomnas av de flesta och att Transportstyrelsen haft en bra dialog med berörda parter.
Enligt nya lagen måste alla tunga fordon och släpvagnar vara försedda med vinterhjul, jämfört med dagens krav som bara gäller ekipagets drivaxlar. Lagen gäller under tiden 1 december till 31 mars då vinterväglag råder, det senare en något luddig formulering.
– Regeringen sätter lagtexten, jag är myndighetens tjänsteman och har därmed ingen synpunkt på den skrivningen, säger Hans Norén.
Den stora frågan är förstås vad som räknas som vinterdäck?
– Det är lite komplicerat, säger Hans Norén. Tidigare fanns en lista hos STRO att gå efter, men den finns inte längre. Det vi kommit fram till är att när lagen börjar gälla första gången, om drygt ett år, ska det vara däck med märkningen M + S på ekipagets alla hjul, med tillägget att drivhjulen ska vara särskilt framtagna för vinterkörning. Det är även tillåtet med alptopp/snöflinga, beteckning 3PMSF, på alla hjul. Men det är under en övergångsperiod fram till 1 december 2024. Då förändras föreskrifterna så att märkningen alptopp/snöflinga ska finnas på framaxel och drivaxel hos tunga fordonsekipage. Resten av hjulen ska ha däck med M + S-märkning.
Vad innebär det i praktiken att drivhjulen ska vara särskilt framtagna för vinterkörning?
– Det är det som är bekymret så som regleringen ser ut i dag, att veta när det är särskilt framtaget för vinterkörning. Enklast är titta i informationen om däcket som tillverkaren tillhandahåller.
Övergångstiden är lång, varför?
– Det finns en hel del fordon i kategorin över 3,5 ton som inte rullar många mil per år och för att de inte ska behöva kassera sina däck i förtid så är övergångstiden ganska lång.
Varför inte alptopp och snöflinga på ekipagets alla hjul efter övergångsperioden?
– Vi har pratat med både åkeribranschen och däcktillverkare om detta. Båda säger att släpvagnar kan förlora sin riktningsstabilitet om alla hjulen förses med däck som har märkningen alptopp/snöflinga.
När det i våras blev klart att Transportstyrelsen skulle utforma föreskrifterna för den nya vinterdäckslagen var tiden knapp att göra tester på snöiga vintervägar. Hans Norén fick därför förlita sig på de istester som VTI (Statens väg- och transportforskningsinstitut) skulle göra under sommaren. Dessa har försenats genom att maskinen som används har gått sönder.
– Den stora frågan vi jobbade med var minsta tillåtna mönsterdjup på släpvagnsdäcken. Den underhandsinformation som jag fått från VTI har inte visat på några större skillnader i väggrepp om mönsterdjupet är 5, 3 eller 1,6 millimeter. Det innebär att vi står kvar vid 1,6 millimeter som lägst tillåtna mönsterdjup på släpvagnsdäcken. För dragbilen är det fortfarande fem millimeter som gäller.
Hur går själva beredningen av ett sådant här ärende till?
– När vi får uppdraget från regeringen sätter vi ihop en grupp på Transportstyrelsen som arbetar med frågan. Vi viktar in alla transportpolitiska mål som är relevanta i sammanhanget, det kan till exempel gälla trafiksäkerhetsmålen och miljömålen. Utifrån detta tar vi fram våra föreskrifter.
Tittar ni något på hur lagstiftningen ser ut i våra nordiska grannländer som har ungefär samma klimat som Sverige?
– Det optimala vore om vi harmonierade lagstiftningen med Norge och Finland. I Norge gäller fem millimeter som minsta mönsterdjup på släpvagnsdäck och i Finland tre millimeter. Men vi kom fram till att 1,6 millimeter är tillräckligt utifrån genomfört istest, det är vårt ställningstagande.