Däck handlar om kompromisser. Hårdast drabbade av alla är så kallade året runt-däck. Utvecklade för att göra sitt jobb oavsett årstid är de lite av däckindustrins svarta får med sämre säkerhet, sommar som vinter, skriver Vi Bilägare.
Länge har endast däck som står med på däckbranschens ”vinterdäckslista” varit godkända för användning vintertid i Sverige. Listan har tagits fram och administrerats av STRO.
För att stå med på listan måste ett däck vara ”speciellt framtaget för vinterbruk”. Därför har året runt-däck inte varit lagliga att använda på vintern – förrän nu.
Sedan 1 juli 2019 är det istället märkningen 3PMSF (snöflinga/alptopp) som bestämmer om ett däck är godkänt för vinterväg eller inte. Under en övergångsperiod är det dock tillåtet att använda befintliga vinterdäck, märkta med M+S och godkända för vinterbruk, till den 30 november 2024.
För att få en 3PMSF-klassning måste däcket klara ett kontrollprov på snö. Det är ett oberoende test men är inte är svårare än att året runt-däck och vissa terrängdäck klarar de uppsatta kraven.
–Den nya 3PMSF-symbolen är bättre än den tidigare M+S-märkningen, säger Bernt Wahlberg, informationschef på STRO, till Vi Bilägare.
– Det fanns inga kontroller av ett M+S-däck, det var upp till däcktillverkaren själv. Därför uppkom ett behov för oss i Norden att ta fram en speciell vinterdäcklista, efter önskemål av myndigheter och polisen. Nu finns det ett regelverk baserat på standardiserade tester. I och med det tycker vi att vår skandinaviska vinterdäckslista har spelat ut sin roll.
I Vi Bilägares redovisning redovisas snittresultaten från de fem bästa dubbdäcken och de fem bästa friktionsdäcken i årets vinterdäckstester. De jämförs med ett kontinentalt vinterdäck – Continental WinterContact TS860 – samt året runt-däcket Continental All-SeasonContact.
På snö är mönstrets utformning viktigare än eventuell dubb och testerna visar på en knapp fördel för de nordiska friktionsdäcken över de dubbade. Även ett kontinentalt vinterdäck kan hantera snö skapligt, medan året runt-däcket halkar efter en hel del, speciellt i kurvorna. Det tvärgående mönstret på året runt-däcket ger hyfsat bett i färdriktningen – start och broms – men det har stora problem att svänga på den snöiga och kurviga handlingbanan.
Vid broms på snö har året runt-däcket nära 20 procent längre stoppsträcka än det nordiska friktionsdäcket. Det behöver cirka 3,5 meter längre bromssträcka – från 40 km/tim.
På den kurviga handlingbanan glider året runt-däcket som en klick smör i stekpannan i de hala kurvorna, visar Vi Bilägares test. Det är över åtta sekunder långsammare än det europeiska vinterdäcket, som i sin tur är klart sämre än dubbdäck och nordiska dubbfria.
På is blir skillnaden mellan däcken enorm. Bromssträckan är över 50 procent längre för året runt-däcket än Sveriges vanligaste vinterdäckstyp: dubbdäcket. Trots att man i testet bara bromsar från 25 km/tim stannar året runt-däcket mer än en bil-längd senare än det genomsnittliga dubbdäcket.
Vid testerna på is fick de däcken verkligen bekänna färg. Året runt-däcket hade över 5 meter längre stoppsträcka på is än det genomsnittliga dubbdäcket från krypkörningshastigheten 25 km/tim. Omräknat till en inbromsning från 70 km/tim håller året runt-däcket fortfarande en hastighet av 45,7 km/tim när det bästa dubbdäcket fått stopp – det kan innebära en rejäl smäll. Men det europeiska vinterdäcket är inte mycket bättre, det håller 43,5 km/tim vid samma mätpunkt. Ingen av dessa två däcktyper är utvecklade för isbelagda vägbanor.
Körningen på is skedde på grövre is, där det mjuka nordiska friktionsdäcket fick bäst tag om den ojämna isen i kurvorna.
Läs hela testet hos Vi Bilägare.