Det nya regelverket European Deforestation Regulation (EUDR), förordning (EU) 2023/1115, har upprättats för att öka spårbarheten av råvaror som är förknippade med avskogning och skogsförstörelse. Utöver naturgummi regleras även kaffe, kakao, palmolja, boskap och skog.
Enligt kraven ska import och export av dessa varor vara avskogningsfri, uppfylla nationell produktionslagstiftning i landet där produktionen sker samt leva upp till något som kallas tillbörlig aktsamhet. Det senare innebär i praktiken att varje däck som importeras behöver deklareras med information om bland annat varifrån naturgummit i däcket kommer – med exakta GPS-koordinater.
Denna exakthet är en stor utmaning för gummibranschen. Naturgummiträd odlas nämligen av cirka 6 miljoner farmare i tropiska länder, främst på små plantager (85 procent av dem är 2-4 hektar stora). Från plantage till gummiindustri säljs gummit sedan med upp till sju mellanhänder. Att upprätta koordinatbaserad spårning i denna kedja kräver stora insatser.
Förordningen träder i kraft den 30 december 2024. Innan dess ska samtliga aktörer inom EU som bedriver handel med naturgummi eller andra tidigare nämnda råvaror ha ställt om sina verksamheter i enlighet med de nya kraven.
– Över 70 procent av allt naturgummi som skördas i världen används för tillverkning av däck. Begränsar vi tillgången får vi brist på däck, och får vi brist på däck får vi infrastrukturproblem. Över 50 procent av alla godstransporter i Sverige sker på väg och är helt beroende av tillgången på däck. Utan däck stannar alltså ekonomin. Därför är naturgummi listat av EU som ett kritiskt råmaterial, säger Richard Andermyr, representant för Däckbranschen Sverige.
Ett begränsa tillgången till naturgummi är med andra ord ingen bra idé. De flesta däcktillverkarna har tvärtom som målsättning att öka andelen förnybara material i sin däcktillverkning. I det spelar naturgummi en väsentlig roll.
– Vi i däckbranschen välkomnar den nya förordningen och vill självklart att produktionen av naturgummi ska ske utan avskogning och skogförstörelse. För att kunna ställa om våra verksamheter arbetar vi med att få ett antal förtydliganden från EU-kommissionen. Vi för en dialog med Skogsstyrelsen kring saken. De är ansvarig myndighet i Sverige, säger Richard Andermyr.
Branschen kräver förtydliganden
Miljontals familjer är idag beroende av gummiproduktion för sitt levebröd. För hårda regler riskerar att farmarna flyttar sin export till andra länder, istället för att uppdatera verksamheten till de nya EU-kraven. För att ge farmarna bästa förutsättningar att fortsätta att bedriva handel med EU:s medlemsländer, och samtidigt kontrollera att avskogning inte sker och att EU-marknaderna inte drabbas av däckbrist, vill Däckbranschen Sverige att delar av den nya förordningen ses över.
Till att börja med önskar de att det blir möjligt att rapportera var gummiråvara kommer ifrån utifrån en lista med GPS-koordinater, istället för genom manuell inmatning av exakta koordinaterna. Genom att utöka ytorna för rapporteringen skulle administrationen förenklas, samtidigt som det skulle ge en mer representativ bild av hur regnskogen mår.
– Tittar man på för små ytor blir risken att man inte ser skogen för alla träden. Genom att zooma ut lite kan man ofta se att mindre områden som skördas omgärdas av större områden som har återplanterats. Ett sådant exempel hittar vi i Michelins Reservat i Bahia i Brasilien. Där pågår sedan 2006 återställande av 3 900 hektar regnskog, samtidigt som det bedrivs odling och skörd av gummiträd. Det går alltså att odla naturgummi på ett hållbart sätt utan negativ påverkan på avskogning, säger Richard Andermyr.
Däckbranschen vill också att EU-kommissionen inför dispenser under en övergångsperiod för förordningen. Detta för att det inte ska bli driftstopp i näringskedjan i Europa. Under övergångsperioden vill de att däck tillverkade utanför Europa ska tillåtas komma in på den europeiska marknaden utan omedelbar överensstämmelse med den nya förordningen, på grund av funktionaliteten i gummiförsörjningskedjan och långsiktiga leveranskontrakt som upphandlas på femårsperioder.
Däckbranschen anser också att utvecklingen av informationssystemplattformen för EUDR behöver ses över. Plattformen behöver minimera behovet av mänskliga interaktioner och möjliggöra effektivisering av processer som uppladdning, nedladdning, sökning och referens till Due Diligence-system (DDS).
En ytterligare del som Däckbranschen önskar är att EU-kommissionen kommer med tydliga och praktiska riktlinjer för juridisk tillbörlig aktsamhet, som syftar till enkelhet och effektivitet. Detta kan innebära att minska antalet krav längs leveranskedjan, särskilt när det gäller försäljning mellan företag. Att ställa in en giltighetsperiod för rapporteringen som täcker flera försändelser menar de kan ytterligare förenkla processen.
Slutligen önskar Däckbranschen Sverige att EU-kommissionen förtydligar vilken inverkan de nya direktiven kommer att ha på använda och regummerade däck.
– Tiden för att se till att den nya förordningen går att efterleva är knapp. Vi behöver förtydligande information från EU-kommissionen och en avstämning med Skogsstyrelsen för att få allt på plats, avslutar Richard Andermyr.
Det här reportaget finns också att läsa på sida 22-23 i Däcksnack nummer 3 2024.