I flera års tid har det talats om konstgräsplaner som en stor miljöbov. Frågan har varit uppe på regeringsnivå och 2015 anlitade Naturvårdsverket det svenska miljöinstitutet IVL för att göra en kartläggning av mikroplasters spridning till havet. Där pekades konstgräsplaner ut som en bov, med väldigt negativ påverkan på miljön.
Materialet i konstgräset som det handlar om är gummigranulatet, det vill säga de små svarta gummikulor som sprids över planen. Granulatet görs ofta av återvunnet däckgummi. Detta klassas som mikroplaster och när IVL gjorde sin uträkning visades att enorma mängder granulatpotentiellt kunde hamna i haven.
Miljöinstitutets undersökning gjordes genom att man tittade på hur mycket gummigranulat som måste fyllas på varje plan per år. Efter att ha multiplicerat siffran med antalet planer som finns i Sverige kom man fram till att 3 000 ton granulat försvinner från konstgräsplanerna i landet varje år. Nu visar ny forskning att IVL:s uppskattning inte är i närheten av att visa en korrekt bild av hur miljöfarliga konstgräsplaner är, skriver GP.
Nyligen publicerades en dansk studie gjord av Teknologisk Institut, som bygger på en genomgång av alla tillgängliga studier i Sverige, Norge, Danmark och Holland. Studien visade att mängden granulat som i teorin skulle kunna nå vattnet från en konstgräsplan är mellan 2,5 och 36 kilo per plan. Det är en tusendel så mycket som IVL:s resultat.
Simon Magnusson vid Luleå Tekniska Universitet har även han forskat i ämnet och kommit fram till samma resultat.
– I studien har man gjort antaganden och förenklat hur konstgräs fungerar. Om man tittar på gummigranulaten så ser man att de är olika stora. Det gör att de kilar in sig i varandra och sjunker sedan ned i hålrum när planen används. Det fungerar litegrann som ett pussel och kallas för kompaktering, säger han och fortsätter:
– Sköts inte planerna om så leder det här till att slitaget blir större och planen blir hårdare. Men det innebär också att det inte har försvunnit lika mycket granulat från planen som du måste tillsätta.
Han menar också att det inte finns någon forskning gjord som visar på att gummigranulaten som försvinner från planen hamnar i havet.
– Det beror helt på hur allting sköts om. En del av det fastnar på kläder på spelarna och det kan absolut leda till nedskräpning på asfalten omkring planen, men det är en helt annan fråga än att det skulle vara miljöförstörande för att det hamnar i havet, säger Simon Magnusson.
Här kan du läsa hela artikeln i Göteborgs-Posten.