TEXT OCH FOTO HENRIK NYGÅRD
På så vis skulle bilens stabilitets- och säkerhetssystem på egen hand, genom mjukvaran, kunna optimera inställningarna så att de anpassas för exempelvis om bilen har sommar- eller vinterdäck.
- Just nu tvingas vi till kompromisser eftersom körsystemen ska fungera både till sportiga sommardäck och mjuka vinterdäck, säger Lennart Moberg, som arbetar på Volvos chassiavdelning med konstruktion av hjul och däck.
”Vi byggde din bil. Låt oss berätta vilka däck du ska ha”. Det är vad Volvo säger i sina reklamannonser och på sin hemsida. Volvo betraktar numera däck som en originaldel till bilen, på samma vis som stötdämpare eller andra delar. I bred marknadsföring trummar de in budskapet att det inte är aktuellt att välja andra än de som Volvo godkänt. När det gäller sommardäck är det däck som utvecklats, testats och godkänts för Volvos modeller och som är märkta med VOL. För vinterdäcken gäller det för bilägarna att välja de däck som auktoriserade återförsäljare tillhandahåller och som även dom testats av Volvo.
De senaste åren har Volvo med sina nya bilmodeller klättrat flera steg uppåt på bilvärldens statusstege och blivit en etablerad premiumtillverkare, precis som de tyska konkurrenterna.
- Däcken blir viktigare ju högre upp i premiumsegmentet du som biltillverkare ligger. Allting är utprovat för att fungera ihop på bästa sätt, säger Lennart Moberg och fortsätter:
- Folk säger förstås att två däck ser precis likadana ut. Men det gör ju stötdämpare också, trots att en kan vara utvecklad för Volvo och en annan för en Audi. På motsvarande sätt blir däck som är utvecklade för Audi inte lika bra på en Volvo.
Möte på Volvos slutna testbana Hällered
DäckDebatt träffar Lennart Moberg och hans kollega Gunnar Johansson, utvecklingsingenjör som arbetar med utprovning av däck och chassiutveckling, på Volvos slutna testbana i Hällered mellan Borås och Alingsås. Här får journalister och utomstående vanligtvis inte komma in eftersom nya och ännu inte visade bilmodeller inte sällan testas på de olika banorna.
Gunnar Johannson har sin arbetsplats i Hällered medan Lennart Moberg jobbar på huvudkontoret på Hisingen. Båda har sysslat med utveckling av däck och chassi i mer än 20 år och är Volvos främsta experter på området. Gunnar Johansson räknas dessutom till en av Volvos absolut främsta testförare.
DäckDebatt får följa med Gunnar Johansson på en tur på de olika testbanorna i nya Volvo V60. Den som är nyfiken på den bilen kan på sidorna här intill läsa vårt eget test av den.
På det stora området i Hällered finns bland annat ett landsvägsavsnitt där konstruktörerna simulerat vägar och underlag från olika delar av världen. Det finns också grusvägar och en bana med olika typer av vägbulor där chassi och däck får bekänna färg.
På en slingrig bana testas väggrepp, chassi och däck, så kallad handling. Där gör Gunnar Johansson sladdar i de skarpa svängarna och i magen känns det likadant som i berg-och-dal-banan på Liseberg eller Gröna Lund. Och så finns det en högfartsbana i form av en oval med sluttande sidor, precis som en racerbana. Där får vi känna på forcerade filbyten i över 200 km/h med slirande däck.
Väl tillbaka i kontorsdelarna och verkstäderna i Hällered får vi en längre pratstund med Gunnar Johansson och Lennart Moberg. De berättar att utvecklingen av däck till en ny bilmodell tar cirka tre år. Nya däck till befintliga modeller går något snabbare, cirka 1,5 - 2 år. Då kan däcktillverkaren använda ett däck från en annan tillverkare, som Volvo valt ut som ett referensdäck att utgå ifrån.
De senaste åren har mycket av utvecklingsarbetet handlat om att minska rullmotståndet och därigenom sänka bränsleförbrukningen och CO2-utsläppen.
Hur viktiga är då däcken när Volvo utvecklar en ny bilmodell?
- De är centrala eftersom de i hög grad påverkar bilens beteende. Felaktiga däck förstör snabbt en bra bil. Alla raffinerade säkerhetssystem som en modern bil idag har fungerar inte korrekt med dåliga däck. Systemen är ju helt beroende av friktionen mot vägen och av väggreppet.
- Redan när vi börjar utveckla chassit måste vi ha däck som är ganska lika det som vi önskar i slutändan.
Vilka däcktillverkare jobbar ni främst med?
- Vi jobbar med Michelin, Continental, Pirelli och i lite mindre skala med Bridgestone. Än så länge har vi som biltillverkare inte tillräckliga volymer för att ha fyra däcktillverkare fullt ut. Men vår försäljning ökar varje år så snart behöver vi fyra leverantörer i full skala.
Andelen OE-däck, alltså modellspecifika däck, ökar kraftigt bilbranschen och Volvo är inget undantag. Den så kallade homologeringsprocessen, att godkänna däck och märka dem med Volvos beteckning VOL, är en komplicerad och långdragen process.
Tre utvecklingsloopar
Gunnar Johansson berättar att Volvos däckleverantörer under utvecklingen av en ny bil har tre så kallade utvecklingsloopar på sig att komma med förslag på det slutgiltiga däcket. Mellan varje loop sker 10-12 veckors utvecklingsarbete på Volvo med test av de senaste versionen av däcken.
- För att vi ska kunna ge rätt uppdrag till däcktillverkarna är det väldigt viktigt att vi internt inom Volvo vet vilken typ av bil vi vill ha. Vi upprättar en kravspecifikation över till exempel styregenskaper, komfort, rullmotstånd och bromsprestanda, fortsätter Lennart Moberg.
- Och eftersom ett däck alltid är en kompromiss mellan olika egenskaper måste vi prioritera vad som är viktigast för just den aktuella bilmodellen. Och det är viktigt att kraven är realistiska och går att nå. Uppfattar däckföretaget något som orimligt får vi ta en diskussion kring hur vi kan balansera de olika egenskaperna mot varandra.
I den sista utvecklingsloopen bör däcket ligga väldigt nära Volvos ursprungliga kravspecifikation. Efter det tillverkas däcket i större volymer så att utvecklarna kan få en uppfattning om hur det serietillverkade däcket kommer att bli. Innan däcket får levereras till Volvos bilfabriker ska det ha testats och verifierats av Volvo så att det överensstämmer med de prototypdäck som godkänts i den sista utvecklingsloopen. Först därefter får däcket märkas med VOL, vilket är ett kvitto på att däcket är godkänt av Volvo.
Merparten av all utveckling av chassi och däck på Volvo sker i kompletta bilar och på provbana, exempelvis den i Hällered.
På vilket sätt är då ett godkänt OE-däck bättre än ett annat premiumdäck som inte är godkänt?
- Ett OE-däck är speciellt anpassat till just den bilmodellen. Håller man sig till premiumtillverkarna är ett icke godkänt däck kanske inte farligt att använda men det är inte heller optimalt. Saker som exempelvis styrrespons, komfort, bromsprestanda, rullmotstånd och ljudnivå kan skilja mycket.
- Det betyder inte att det ena däcket är bättre än det andra, bara att de är optimerade för olika bilar.
En annan faktor är ljudet. Där vill biltillverkaren inte att resonansen från däcket ska sammanfalla med det från bilen utan man vill dra isär de två. Det här blir särskilt viktigt när det gäller elbilar, som är tystare och där motorljudet inte maskerar vägbullret.
Har det då hänt att någon däcktillverkare fått ett nytt däck avfärdat efter att ha jobbat med det i flera år?
- Det har hänt, men det är ganska ovanligt. Däremot är det rätt vanligt att däcktillverkarna inte når ända fram på alla egenskaper i kravspecifikationen. Men å andra sidan, om tillverkarna alltid nådde ända fram betyder det ju att vi har en för låga krav, säger Gunnar Johansson.
Ingen VOL-märkning av vinterdäck
Alla sommardäck till Volvos nya modeller är alltså VOL-märkta. Men den märkningen finns inte när det gäller vinterdäck. Och några planer på att homologera nordiska vinterdäck finns inte idag.
- Det är ju inte samma volymer som med sommardäck så kostnaderna för att VOL-märka däck blir mycket högre för oss. När det gäller vinterdäck i stort, alltså även europeiska vinterdäck, så blir det också ett mängdproblem eftersom vi där jobbar med många fler olika däck än med sommardäcken, säger Gunnar Johansson och fortsätter.
- Men däremot testar vi såklart säkerhetsegenskaperna hos vinterdäck och rekommenderar vissa däck till våra bilar. Det är ganska omfattande tester som vi kör på is, snö, barmark och spåriga vägar.
Den dag Volvo börjar fabriksmontera dubbfria vinterdäck så kommer de också ställa hårdare krav än idag, påpekar Lennart Moberg.
Så sent som i september i år infördes den hårdare så kallade WLTP-körcykeln i bilbranschen. Den ska ge mer realistiska värden för bilarnas bränsleförbrukning. I och med WLTP blir det ett ökat fokus på lågt rullmotstånd och minskad bränsleförbrukning.
- Där vill vi att däcktillverkarna hjälper oss att utveckla däcken ytterligare. Det finns ju en inneboende konflikt mellan lågt rullmotstånd och bra grepp. Kanske måste man i någon mån ge avkall på andra egenskaper, till exempel grepp och bromssträcka, för att ytterligare få ner rullmotståndet. Men säkerheten kommer vi aldrig kompromissa med, säger Lennart Moberg.
Elbilar ställer nya krav
De kommande åren ska Volvo lansera ett stort antal elhybrider och elbilar. Dessa bilar ställer delvis nya krav på däcken.
- Räckvidden är central för elbilar. Och då blir lågt rullmotstånd ännu viktigare eftersom det innebär att man kan köra några extra mil. De stora och kraftiga batterierna gör också bilarna tyngre, vilket påverkar köregenskaperna och stabiliteten. Tillsammans med det kraftiga vridmomentet, tillgängligt fullt ut redan från start, kräver det kraftigare däck med mer stabila däcksidor och ett bättre grepp. Risken är också att däcken slits ut snabbare, säger Lennart Moberg.
Samtidigt så blir bilarna allt tystare. Volvo och många andra biltillverkare använder därför olika former av ljuddämpning i däcken för att minska däckbuller och vägbrus. Volvo kallar det kavitetsskum och tillämpar det i många olika modeller. Särskilt vanligt är det från 19 tum och uppåt.
- Skummet dämpar den så kallade kavitetstonen i däcken. Det är en ton på cirka 200 hertz som särskilt uppstår på grov asfalt. Men ett lägre buller på cirka 80 - 150 hertz, så kallat rumble, alltså muller, kan skummet däremot inte dämpa ut, säger Lennart Moberg.
- Jag vet inte om användningen av kavitetsskum kommer att öka framöver, men det är ett sätt att lösa problemet just nu. Sedan får vi se vad vi och däcktillverkarna kan göra tillsammans framöver för att minska behovet av skum i däcken.
Kostnaden drabbar konsumenterna
Däcken med kavitetsskum är dyrare än andra motsvarande däck. Det är en kostnad som i slutändan också drabbar bilägaren eftersom hen måste köpa likadana däck när de gamla slits ut, i alla fall om bilen ska vara lika tyst.
- Därför vill vi så långt det är möjligt som möjligt minska användningen av skum genom att göra bilen så okänslig som möjligt mot däckbrus och vägbuller. Men vi skulle också vilja ställa högre krav på Trafikverket för att få slätare och tystare asfalt på vägarna, säger Lennart Moberg.
Däremot har Volvo inte punkteringsskydd, så kallad seal, i några av sina däck.
- Vi överväger för- och nackdelar med det. Dessa däck blir både tyngre och dyrare och den kostnaden drabbar kunden. En annan aspekt är att däcken i dagsläget inte kan återvinnas utan måste brännas. Det tycker vi är ett problem eftersom miljöfrågorna är mycket viktiga för oss. Men det kanske går att hitta en lösning på det framöver.
När det gäller framtida tekniklösningar ser de två Volvoexperterna att det skulle gå att utveckla systemet med RFID (Radio-Frequency Identification), som innebär att man lätt kan läsa av alla däckdata och slipper kontrollera texten på däcksidorna. Det minskar risken för att montera fel däck på bilen.
.- Det är inte omöjligt rent tekniskt att bilarna framöver, genom RFID skulle kunna läsa av vilka däck som är monterade och anpassa mjukvaran och körinställningarna efter det. Det skulle vara fint om bilen till exempel kan känna av om det är sommar- eller vinterdäck på så att bromsar och stabilitetssystem optimeras.
Men i ett mer närliggande perspektiv har de två däckexperterna en annan önskan från däcktillverkarna, och det är att lyckas med den svåra balanskonsten att minska rullmotståndet utan att försämra greppet.
Fakta Volvos däckexperter
Det är två extremt erfarna och seniora experter som DäckDebatt får träffa på Volvos slutna testbana Hällered mellan Borås och Alingsås.
Utvecklingsingenjören Gunnar Johansson har arbetat med utprovning av däck och chassiutveckling sedan 1996. Tidigare arbetade han på Gislaved/Continental.
Lennart Moberg, arbetar på Volvos chassiavdelning med konstruktion av hjul och däck. Har jobbat med däck och chassi sedan 1990, men började på Volvo redan 1984.