AV MIKAEL SVENSSON
Däckbranschens vd Fredrik Ardefors tycker att samhället slösar bort en miljöresurs om gummigranulat i allvädersplaner bojkottas.
– Här förlänger vi verkligen livslängden på däckgummi genom att tillföra efterfrågad nytta och vid jämförelse med andra lösningar visar sig faktiskt återvunnet däck vara bäst för miljön, bland annat genom att det sparar stora mängder koldioxid. Det fiffiga är sedan att fotbollsgranulat kan tas tillbaka och snurra ytterligare ett varv för att spara jordklotet.
Med anledning av de stora plastberg som flyter omkring i världshaven bestämde den svenska regeringen 2015 att ge Naturvårdsverket uppdraget att teoretiskt fundera över möjliga källor till vad det var för plaster som åker ut i Östersjön. Enligt den undersökning som sedan IVL Svenska Miljöinstitutet genomförde handlade det om två till tre ton plaster från fotbollsplaner och som skulle kunna hamna i Östersjön och vara orsak till mikroplaster i havet.
Gummigranulat från allvädersplaner skulle alltså vara en bov.
– Det är helt enkelt fel, säger Fredrik. Vi har deltagit i debatten och följt forskningsrönen noga, det finns tyvärr enskilda fall av planägare som hanterar konstgräset och granulatet oansvarigt och det ska vi tillsammans i samhället se till att få bukt med. Men att gummigranulatet från bildäck skulle vara orsaken till mikroplasterna i haven framstår allt absurdare. Det är helt enkelt andra plaster som är orsaken till tv-bilderna på döda fiskar invirade i plast som flyter upp på stranden, säger Fredrik och fortsätter:
– Sätten som granulatet kan komma ut i havet på är att det kan följa med skor och kläder. Eller att de slits bort på vintern när planerna rensas från snö och sedan följer med dagvattnet. Men båda dessa scenarion kan åtgärdas genom att borsta av kläderna och skor, och lägga upp snön på en hårdgjord yta så att man fångar upp granulaten och kan återanvända den. Och det handlar som sagt om väldigt små mängder om man följer rekommendationerna.
Kan regnvattnet föra med sig granulaten ut i dagvattensystemet?
– Det är inte mycket vatten som släpps igenom eftersom planerna värms ofta upp på vintern och på sommaren avdunstar vattnet av värmen från solen. Provtagningar har också visat att vatten som kommer från allvädersplaner är renare än det vatten som kommer från parkmiljöer.
Allvädersplaner blir allt vanligare och de klarar 2 500 timmars speltid om året jämfört med 800 timmar för en naturgräsplan. Dessutom sliter inte allvädersplaner lika hårt på knän och övriga kroppsdelar. För att skapa en allvädersplan krävs det 50 till 100 ton ifyllnadsmaterial där gummigranulat är en viktig beståndsdel.
– Materialet i en allvädersplan behöver bytas ut efter ungefär åtta år. Det kan alltså öka bildäckets livslängd från 4,5 till tolv år. Sedan kan granulaten plockas upp, gå till pyrolys och bli olja eller kimrök. Med den processen får däcket en livslängd på ungefär tjugo år. Dessutom kostar det bara en fjärdedel eller en femtedel att använda återvunnit gummigranulat jämfört med nytillverkade alternativ som dessutom har en negativ miljöpåverkan, säger Fredrik.
Det har även framkommit farhågor för att gummigranulat från bildäck i fotbollsplaner skulle vara hälsofarligt. Något som Ardefors avfärdar bestämt.
– Materialet är detsamma som används på däckfabrikerna och som personalen på däckverkstäderna dagligen kommer i kontakt med. Vi har inte noterat högre ohälsotal på grund av materialet och personbilsdäck är reglerade i EU vad gäller tilllåtet innehåll. Alla ämnen i däck binds sedan kemiskt väldigt hårt genom vulkaniseringsprocessen ochdet är extremt svårt att få ut dem ens med mycket starka lösningsmedel. Det är därför inte förvånande att till och med den Europeiska kemikaliemyndigheten, ECHA, har slagit fast att det inte är ett hälsoproblem att spela på konstgräs med däckgummi.
Kork har diskuterats som ett alternativt material till gummigranulat på allvädersplaner.
– I mina ögon ett mycket sämre alternativ eftersom det handlar om ett naturmaterial där du kan utvinna barken ur korkeken vart sjunde eller vart åttonde år. Och den stora frågan är var ska vi odla den enorma mängd korkekar som krävs för att fylla behovet? Det skulle innebära att vi får ta brukbar åkermark till hjälp där vi normalt odlar grödor som blir mat, alternativt att hugga ner regnskog. För att inte tala om alla transporter som krävs och hur de påverkar miljön.
Fakta: Så bildas mikroplaster
Plasten som hamnar i havsmiljön, som små partiklar eller större som bryts ner, kallas mikroplaster. På senare år har problemet med mikroplast uppmärksammats allt mer. Vetenskapliga studier visar att mikroplast kan orsaka stor skada på den marina miljön och dess organismer. Mikroplast utgör den största andelen av allt plastskräp i världshaven, och förekommer i dag i alla jordens marina miljöer. Det finns i vattnet såväl som i bottensedimenten, i vikar och grunda kustområden, på stränder och i levande organismer. De mikroskopiska plastpartiklarna påträffas numera till och med i de arktiska isarna och i djuphaven.