På Billingens sluttning i södra delen av Skövde ligger Cementafabriken, en av landets tre kvarvarande riktigt stora cementindustrier. Cementa AB, som sedan 20 år ägs av Heidelberg Cement Group, är landets enda tillverkare av cement, med fabriker i Slite, Skövde och Degerhamn. De två största fabrikerna, i Slite och Skövde, spelar också en betydande roll för omhändertagandet av uttjänta gummidäck.
– Varje år samlas det in över 90 000 ton uttjänta däck i Sverige. Vi på Cementa tog 2018 hand om en tredjedel utav dem, 10 000 ton i Skövde och 23 000 ton i Slite, berättar Matilda Hoffstedt, fabrikschef i Skövde.
Matilda förklarar att däcken är betydelsefulla här. De bidrar med energi till cementugnarna och de förser cementen med en del av det järn som behövs vid tillverkningen av cement (se faktaruta).
I Slite klipps däcken först sönder till ”chips” innan de matas in i cementugnen, i Skövde kan de tas om hand som de är, givet att fälgar och slangar separerats från däcken.
– Vi håller 800 grader i ugnen där däcken matas in och det är för lite för att fälgarna skulle hinna smältas ner i processen och slangarna måste sorteras bort därför att de kan trassla in sig i våra matningssystem och orsaka stopp där, säger Matilda Hoffstedt.
Ingen rök från ugnen
Förbränningen av däcken hjälper till att höja temperaturen än mer i cementugnen. Som varmast är den 1 500 grader. Det innebär att förbränningen blir fullständig. Den svarta rök som alla känner igen som någon gång satt fyr på ett bildäck lyser här med sin frånvaro. Dagens luftreningssystem är dessutom mycket effektiva, det är inte många partiklar som följer med avgaserna ut.
Stålinnehållet i däcken – från korden – är drygt en sjundedel av däckens vikt. Stålet är här en ren fördel, det kompletterar det järn som finns naturligt i kalken och som är en viktig ingrediens i cement.
– Hälften av gummit i däcken är naturgummi som minskar behovet av fossil energi i vår cementproduktion. Det är nödvändigt både för klimatet och miljön att prioritera återvinning och att våra industrier gör sig mindre beroende av nyutvunna råvaror. Vi vet en del om detta, vi har varit beroende av kol för att hålla ugnarna igång, och är fortfarande beroende av det, men den andelen har kunnat minskas avsevärt med däckens hjälp. Och i Norge gör vår koncern försök med koldioxidfällor för att ta hand om de koldioxidutsläpp som uppstår vid cementtillverkning, säger Matilda Hoffstedt.
Större däck en utmaning
Det var i mitten av 1990-talet som Cementa började elda med däck. Idén kom från utlandet och visade sig fungera bättre än förväntat.
– Vi testade i Slite genom att mata in däck ett efter ett och när vi såg att det gick bra beslöt företaget att investera i helautomatiska system för att mata ugnarna i Skövde med bildäck.
Just nu står fabriken i Skövde, där det alltså eldas hela däck, inför något av ett vägval. Det ökade intresset för SUV-ar har inneburit allt större däckdimensioner.
– Vi kan klara däck upp till 18 tum här, men vill helst inte ha större än 17. Större däck innebär att hålet vi matar in däcken igenom blir för litet, så vi funderar på om och när vi ska bygga om intaget. Matilda Hoffstedt berättar att det inte är utan en viss spänning som hon och hennes medarbetare följer utvecklingen av däckstorlekarna inom bilindustrin.
Ett miljöval
Från början var ekonomin den kanske viktigaste faktorn bakom dåvarande Cementas satsning på att elda däck. Idag är de ekonomiska fördelarna alltjämt betydande, men i takt med det ökade miljöengagemanget i samhället har hållbarhetsaspekterna kommit alltmer in i bilden.
– Däcken är ett bra alternativt bränsle, men inte det enda. Vi använder också en del industriavfall och annat och har ett program för att successivt öka vår användning av alternativa bränslen. Men det är förstås en övergång som kräver investeringar, konstaterar Matilda Hoffstedt.
Visste du det här om cement?
• Cement användes redan för 2 000 år sedan av romarna. De gjorde cement av släckt kalk, kiselsyra, aska, vulkanisk sand och tegelmjöl. Men tekniken glömdes bort efter romarrikets fall.
• År 1414 hittades en romersk skrift i ett schweiziskt kloster. Där beskrevs hur cement skulle tillverkas och cement blev återigen ett viktigt byggnadsmaterial.
• 1824 tog engelsmannen Joseph Aspdin patent på Portlandcement, döpt efter en halvö i England. Det är den sortens cement som tillverkas och används idag.
• Dagens cement tillverkas av finmalen kalksten som bränns till klinker i roterande ugnar. I kalkstenen finns, förutom kalcium, också kisel, järn och aluminium. Klinkerkulorna mals till pulver och blandas med sand för att öka kiselinnehållet.
• Det finns många olika typer av cement med skilda egenskaper. De två största användningsområdena för cement är betongtillverkning och tillverkning av murbruk.