Återvinning av däck sparar på jordens resurser

AV MIKAEL SVENSSON

Svensk Däckåtervinning är inte vinstdrivande och bolaget är ett aktiebolag med så kallad vinstutdelningsbegränsning. Producenterna finansierar Svensk Däckåtervinning via en återvinningsavgift som tas ut per sålt däck.
Jonas Roupé, styrelseledamot i Svensk Däckåtervinning, anser att Sverige är onödigt slösaktig som nation. Cirkulärekonomi är en väg ut ur denna ohållbara utveckling som myndigheterna snabbt behöver ta till sig och här kan Svensk Däckåtervinning visa vägen. Jonas har brunnit för hållbarhetsfrågor hela sitt yrkesliv och började en gång på Ericsson där han fick företagsledningen att tänka lite längre än till enbart ”bra produkter och nöjda kunder”.
– Jag vill att det affärsmässiga ska gå hand i hand med omsorg om jorden. Genom att få organisationer att tänka större kan ekonomin bli starkare, samtidigt som de möjliggör en framtid värd att välja.Cirkulärekonomi

Sedan ett drygt halvår tillbaka sitter Jonas Roupé i Svensk Däckåtervinnings styrelse.
– Det är ett intressant uppdrag som passar min filosofi. Branschens arbete med ökad livslängd på däckmaterialet genom återvinnig är ett bra exempel på cirkulärekonomi. Bästa exemplet är att återanvända uttjänta däck i allvädersplaner, sedan plocka upp granulatet och låta det bli gjuteridetaljer för att så småningom låta det avsluta sin dagar som i en pyrolysanläggning, som återställer olja, stål och kimrök från däcket. Då har vi sparat på jorden resurser många gånger om genom att konkurrera ut behovet av nya naturresurser, säger han.

Finns det då några uppenbara hinder för denna typ av cirkulärekonomi?
– Myndigheternas regelverk är främsta hindret. De låser fast oss i ett sätt att tänka som är mer än hundra år gammalt, med en idé om en planet med outsinliga naturresurser och där människans inverkan på jorden är försumbar. Avfall är något som bara ska bort, för det finns alltid mer skog, mer malm och mer olja att ta för sig av, om inte i Sverige så i något annat land.
Jonas Roupé vill att vi istället tar vara på det vi redan satt i omlopp och därmed minskar behovet av nya naturuttag.
– Få känner till att för varje ton hushållsavfall så skapar vi 120 ton avfall i utvinningssektorn, osynligt för oss som privatpersoner. Det mesta av detta, 75 procent, sker i andra länder och sedan importerar vi det hit. Inte sällan medför utvinningen stora förluster för ekosystem och klimatet. För varje ny sak vi köper finns det en resurslöseriskugga som är 120 gånger större än varan vi ser.
Har du något exempel där regelverket står i vägen för återvinnig av uttjänta däck?
– En konkret sak är att samma regler behöver gälla för återvunnet svenskt material som för importerade material och nya råvaror. Det finns giftiga ämnen i allt omkring oss, även i återvunna bildäck, och vi ska självklart inte återvinna saker som inte är säkra. Men det behöver finnas proportioner. Till exempel är grön asfalt gjord av återvunna däck mycket renare än traditionell asfalt. Jämför man vad gummigranulat på allvädersplaner släpper ifrån sig i form av cancerframkallande gifter, är nivån 50 gånger lägre än i vår dagliga kost! 

Nyligen fick Svensk Däckåtervinning AB inkomma med ett remisssvar till ”Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program” som Naturvårdsverket tagit fram på uppdrag av regeringen. Organisationen sågar den i sitt remissvar och Jonas är starkt kritisk.
– Det är rätt upprörande att läsa den nationella avfallsplanen som för det första inte talar om resursslöseriet vi skapar i andra länder, den har enbart svensk ”avfallsstatistik”. För det andra undviker den att tala om de subventioner som går till utvinningssektorn, som är tusen gånger större än de medel som riktas till återvinning. För det tredje riktar den skulden mot hushåll och privatpersoner för samhällets slöseri och felriktade styrmedel.
– I stället för en Nationell Avfallsplan har vi på Svensk Däckåtervinning föreslagit att Naturvårdsverket samverkar med regeringens delegation för Cirkulär ekonomi och passar på att uppdatera sin världsåskådning. Cirkulär ekonomi bygger på samma idé som den framsynta kretsloppspolitik som skapade producentansvarsorganisationerna på 90-talet, däribland Svensk Däckåtervinning. Det är en idé om ett samhälle som tar ansvar för sin resursförbrukning så att den håller sig inom planetens bärkraft. Svensk Däckåtervinning står här för ett sunt nytänkande.

Jonas är även magiker och när han föreläser om hållbarhet illustrerar han ofta det med sina trollkonster för att göra det mer lättillgängligt. – Hållbarhet ska vara roligt, annars gör vi något fel. Men vi kan inte trolla fram mer resurser än jorden har, poängterar han.