Idag drivs Årebärgarn av Kent Jonsson och hans två söner. Visserligen har Kent hunnit fylla 65 år, men han har ingen tanke på att sluta jobba för det. I yrket som bärgare är ingen dag den andra lik och det är något som han trivs bra med.
– Som bärgare gäller det att ta dagen som den kommer. Du vet aldrig vad som ska hända, förhoppningsvis startar dagen med en kopp kaffe, om det inte är full fart redan då. I så fall kan kaffet få vänta fram till eftermiddagen, säger Kent och skrattar.
Årebärgarnas högsäsong infaller sig vanligtvis när resten av landet går på ledighet. Under jul, nyår, sportlov och påsklov är det full fart, men även årets varma månader är intensiva.
– De senaste tio åren har det skett en förändring och vi har fått mer att göra även under sommarhalvåret, i takt med att Åre har blivit en cykeldestination. Förra sommaren hade vi jättemycket att göra, eftersom ingen åkte utomlands. Det fanns inte en hyrcykel att få tag på, eller ett fiskespö att köpa i hela Åre, berättar Kent.
Att arbeta som bärgare i glesbygden skiljer sig en hel del från arbetet som kollegorna gör i storstäderna, menar Kent. Han och teamet på Årebärgarn har jour nästintill 24 timmar om dygnet, sju dagar i veckan. Och när Kent går och lägger sig på kvällen hänger de orangefärgade kläderna alltid redo bredvid sängen.
– Vi försöker få till normala arbetstider men vissa dagar är det svårt, vi kanske behövs på morgonen, eftermiddagen och sedan mitt på natten. På landsbygden är det inte ett jobb, det är en livsstil och vi lever med bärgning. Det är lite som att vara en brandman, skrattar han.
Många svenskar färdas upp till Åre när det vankas semester, men alltför ofta med dåliga däck.
– När vi bärgar en bil tittar vi alltid på däcken. Många turister kör hit med däck som ser bra ut, men som är sju, åtta, år gamla. Skenet kan bedra, däcken håller inte så länge oavsett vilket märke det är. Däcken har avgörande betydelse för trafiksäkerheten och det är viktigt att ha bra däck på bilen, säger han och fortsätter:
– Tidigare i år skedde en olycka på E14 och när vi inspekterade däcken var de tolv år gamla. Det var ren tur att personen överlevde och att ingen blev skadad, men bilen var skrot. Där såg vi svart på vitt att däcken är extremt viktiga.
Det är heller inte allt för ovanligt att Årebärgarn får hjälpa människor vars bilar hamnat långt ifrån bilvägar, exempelvis i skoterspår och skidbackar.
– Turister ser en skylt där det står Åreskutan och tänker att här kan vi köra, men i själva verket är det en skoterled. Skoterleden kanske ser bred ut men det beror på att det är flera leder som sedan går ihop i en. Då ryms inte bilen och den sjunker ner i snön, det blir väldiga problem att få loss den därifrån. I vissa fall har vi fått anlita pistmaskiner för att dra loss bilarna, säger Kent och fortsätter:
– Det har även hamnat bilar i både längdspår och skidbackar. Människor kör på en pistad väg och helt plötsligt har de hamnat i en slalombacke. Det händer varje år och alla ser alltid lite snopna ut när vi kommer för att hjälpa dem.
TV-programmet Frusna Vägar skildrar assistancekårens bilbärgare i Jämtland, Umeå, Örnsköldsvik och Sälen. Att just Kent blivit en sådan frontfigur för programmet beror inte enbart på den glada personligheten som snabbt smittar av sig, utan även på hans frisyr.
– Vi fick frågan om vi ville medverka i programmet och tyckte allihop att det lät jätteroligt så vi tackade ja. Sedan att jag har långt hår och skägg beror inte enbart på att jag tycker det är kul. Min sambo sa åt mig för många år sedan att ”Nu får du ansa dig Kent”, jag kontrade med att när hon slutar röka kommer hon få en fin karl, och hon röker än idag, skrattar Kent.
Men det är inte bara i Frusna Vägar som vi kan få en glimt av Kent. Han har också medverkat i en film med skådespelaren Isabella Scorupco på 80-talet.
– Det var ju min förtjänst att Isabella blev så känd, avslutar han.