Hundra gånger, snart, har Rolf Grabert kunnat pusta ut efter att en hjulbytessäsong är över. Med 50 år i däckbranschen kan han det mesta om däck och han har sett mycket av den utveckling som präglat branschen under det gångna halvseklet. Ändå är han egentligen inte helt pigg på att lägga av.
– Jag har haft så kul i det här jobbet, haft förmånen att få jobba ihop med så många fina och roliga människor genom åren, och lärt känna många intressanta och vänliga kunder. Och trots att det har varit väldigt slitsamt ibland så tror jag att den fysiska delen av arbetet faktiskt har stärkt mig. Jag känner mig i fin form och har inga allvarliga krämpor eller skador från jobbet. När jag tänker framåt fasar jag väl mest för hur tyst det ska bli omkring mig efter den där sista dagen på jobbet.
På övertid
Rolf berättar att han tycker 50 år och 100 säsonger, som han uppnår till vintern, är ett bra tillfälle att sluta. Han hinner fylla 70 innan dess så just nu jobbar han ”på övertid”.
– Det är lite konstigt egentligen, fram till 65 är du tvungen att jobba, mellan 65 och 67 får du jobba om du själv vill, men sedan måste du be om lov! Rolf Grabert är glad för att han fick stanna några år till på Euromaster i Skogås. Och han hoppas kunna rycka in då och då när det behövs hjälp också efter pensionen, antingen där eller på någon annan filial.
– Att sitta och titta ut genom köksfönstret är inget som ligger för mig. Jag tänker hålla igång ändå – har redan bestämt mig för att ta ett rejält pass på gymmet en sådär tre-fyra dar i veckan för att behålla formen, berättar Rolf.
Laglös bransch
När vi sitter på Rolfs kontor och pratar om de gångna 50 åren kan han inte låta bli att filosofera lite över hur saker och ting förändrats genom åren. På däcksfronten var det diagonaldäck som gällde när han började på Årsta Gummi 1969, radialdäcken hade just kommit – först som textil- och sedan stålradial. De flesta däck hade slang, men den försvann efter hand. Och något tvång på vinterdäck fanns inte förrän efter några år.
– Folk kunde mixa däck på bilen lite hur som helst på den tiden. Det rådde nästan anarki på däcksfronten när jag kom in i branschen. Inte förrän 1999 blev det lag på att köra med vinterdäck under vintern.
Verkstad med framåtanda
Att Rolf Grabert kom till Årsta Gummi var kärlekens verk. Hans blivande fru hade en syster som drev det företaget tillsammans med sin man. Årsta Gummi var omtalat på den tiden som ett ganska framåt företag – bland annat syntes det mycket genom annonser i kvällspressen där företaget erbjöd däck till bra priser. I en tid då många däckverkstäder fortfarande bedrevs i källarlokaler eller, som Rolf Grabert uttrycker det, till och med i ”lokaler med stampat jordgolv” hade Årsta Gummi satsat på stora moderna verkstäder.
– Så jag tyckte det var spännande att börja där, som montör vid filialen på Sockenvägen. Och när företaget öppnade en verkstad i Solna följde jag med dit. I Solna blev jag kvar till 1976 som montör, men sedan blev jag erbjuden att ta över ansvaret för filialen på Sockenvägen så då kunde jag inte tacka nej.
Gillar lastbilsjobb
1990 byggde Årsta Gummi en modern verkstad i Länna Industriområde i Skogås. Rolf tog då över ansvaret för den verkstaden, som var en mixad verkstad med både lastbils- och personbilsdäck.
– Jag har alltid tyckt att det är kul att jobba med både stora och små bilar. Det är ju så stor skillnad på arbetssätten, och får jag välja själv så föredrar jag att arbeta med lastbilsdäck. Dagens personbilsdäck blir ju allt större så det kan vara riktigt tungt att lyfta och hantera dem. Där har inte utvecklingen kommit lika långt som för lastbilsdäcken. Eftersom de är så tunga och svårhanterliga så har vi ju numera maskiner och hjälpmedel för nästan alla arbetsmoment – och tur är väl det!
Rolf minns hur det var för många år sedan när det var slägga, monteringsjärn, spett och annat som gällde när ett lastbilshjul skulle demonteras och däcken tas om hand.
– Det blev mycket dumma rörelser och rätt slitsamt på den tiden, men då tänkte man inte så mycket på konsekvenserna. Man var ju ung och oövervinnerlig…
En ny kompis
Idag är arbetsmiljö och ergonomi hela tiden i fokus och det tycker Rolf är väldigt positivt. Sedan monteringsmaskinerna började slå igenom på allvar i början av 70-talet har jobbet på däckverkstaden blivit enklare. Hörselskydd och vibrationsdämpade verktyg är en självklarhet idag, de användes knappt när han kom in i branschen.
– När det gäller den administrativa delen av jobbet är ju också allt förändrat. 1995 fick vi datorer till Årsta Gummi. Innan fick man räkna fram priser för hand, med hjälp av prissnurror och lathundar, och leta däck i kataloger. Nu tar det bara några sekunder att hitta rätt däck till kunden och ta fram priset för jobbet. Tar det 20 sekunder så blir kunden otålig och undrar om det är fel på datorn. Tänk så det har blivit, utbrister Rolf.
Stockholmsstress
Här kommer Rolf in på ett fenomen som han funderar mycket på nu när han själv står i begrepp att ta det lugnare i vardagen – den så kallade ”Stockholmsstressen”.
– Idag när vi har de flesta däck i däckhotell och datorer till hjälp att boka tid för hjulbytet är det världens enklaste grej att få däcken utbytta. Kommer kunden i tid till det förbokade däckbytet så tar det inte mer än drygt tio minuter innan allt är klart. Vi bjuder på kaffe och har en skön soffhörna där kunden kan vänta i lugn och ro. Men ändå tar nästan alla kunder genast fram mobilen eller surfplattan och ägnar sig åt jobbgrejor under väntetiden. Det är inte utan att man undrar vart vi är på väg i det moderna samhället, suckar Rolf Grabert.
Fakta | Rolf Grabert
• Född 27 oktober 1949
• Familj: Hustru Anna-Carin och två vuxna söner
• Bor: I lägenhet i Skogås
• Arbete: Började som montör på Årsta Gummi 1969, har de senaste åren varit platschef på Euromaster i Skogås.